USA:s justitiedepartement konfiskerar journalistmateriel i hemlig förundersökning

FBI-agenter genomförde i förra veckan en husrannsakan hos Washington Post-journalisten Hannah Natanson i delstaten Virginia. Under tillslaget beslagtogs både hennes arbetsdator, privata dator, mobiltelefon och klocka.

Justitieministern försvarar åtgärden med att journalisten ska ha ”erhållit och rapporterat om hemligstämplad och olagligt läckt information från en Pentagons konsult”. Husrannsakan genomfördes på begäran av försvarsdepartementet, uppger ministern.

Washington Post bekräftar att det rör sig om deras medarbetare Hannah Natanson och uttrycker stark oro över myndigheternas agerande. Tidningen har kritiserat tillslaget som ett potentiellt hot mot pressfrihet och källskydd, två grundläggande principer i amerikansk journalistik.

Enligt tidningens uppgifter riktar sig polisens utredning huvudsakligen mot en försvarskonsult med högsta säkerhetsklassning som misstänks ha tagit med sig underrättelsedokument hem. Natanson ska ha rapporterat om innehållet i dessa dokument, men detaljerna kring vad materialet omfattade har inte offentliggjorts.

Händelsen väcker frågor om pressfrihetens gränser i USA när det gäller rapportering om nationell säkerhet. Liknande kontroverser har tidigare uppstått kring publicering av läckta dokument, som Edward Snowdens avslöjanden om NSA:s övervakningsverksamhet och Wikileaks publicering av diplomatisk korrespondens.

Bakgrunden till den aktuella husrannsakan ska enligt experter ses i ett större sammanhang av ökade spänningar mellan Pentagon och medier. Under fjolåret genomförde försvarsdepartementet omfattande begränsningar av mediers tillgång till Pentagon. Flera nyhetsorganisationer tvingades lämna sina kontor i byggnaden och antalet presskonferenser minskades drastiskt.

Dessa åtgärder har kritiserats av medieorganisationer som menar att de utgör ett hot mot transparensen kring USA:s försvars- och säkerhetspolitik. Traditionellt har amerikanska medier haft relativt god insyn i Pentagon, även om vissa områden alltid varit belagda med sekretess av nationella säkerhetsskäl.

Pressfrihetsorganisationer som Reporters Without Borders och Committee to Protect Journalists har uttryckt oro över det inträffade. De pekar på en global trend där journalister som rapporterar om känsliga säkerhetsfrågor utsätts för allt större påtryckningar, även i demokratiska länder.

Den amerikanska konstitutionens första tillägg, som garanterar pressfrihet, har historiskt gett journalister ett starkt skydd i USA. Samtidigt har domstolar accepterat vissa begränsningar när det gäller rapportering som kan skada nationell säkerhet eller pågående utredningar.

Juridiska experter påpekar att gränsdragningen är svår, särskilt i en digital era där information kan spridas globalt på sekunder. Medan myndigheterna hänvisar till skyddet av känslig säkerhetsinformation, framhåller pressorganisationer allmänhetens rätt till insyn i hur säkerhetsmyndigheter använder sina befogenheter.

Washington Post har meddelat att de kommer att vidta juridiska åtgärder för att skydda sin journalists rättigheter och sin publicistiska integritet. Tidningens chefredaktör har understrukit vikten av att journalister kan skydda sina källor och rapportera om frågor av allmänintresse utan rädsla för myndighetsingripanden.

För närvarande är det oklart om Natanson själv är misstänkt för något brott eller endast ses som ett vittne i utredningen mot Pentagons konsult. Amerikanska medier följer utvecklingen noga, då utgången kan få betydande konsekvenser för hur känsliga läckor från säkerhetsmyndigheter hanteras journalistiskt i framtiden.