Den 15 april 2019 etsade sig fast i många människors minne som dagen då Notre Dame-katedralen i Paris stod i lågor. Rökpelaren som steg mot himlen bevittnandes av chockade parisare och människor världen över höll andan när katedralens ikoniska spira kollapsade. Snabbt utlovades en storslagen återuppbyggnad av president Emmanuel Macron, som lovade att katedralen skulle bli ”ännu större och vackrare” än tidigare. Nu, drygt fem år senare, är renoveringen slutförd och Notre Dame står återigen redo att ta emot besökare och troende. Lördagen den 14 oktober 2024 markerar den officiella återinvigningen med en ceremoni fylld av prominenta gäster, och dagen därpå, söndagen den 15 oktober, hålls den första söndagsmässan öppen för allmänheten, en mässa vars biljetter sålde slut på bara några timmar.
Förberedelserna inför återinvigningen har varit omfattande. Ett stort område runt katedralen har spärrats av av säkerhetsskäl inför den högtidliga ceremonin. En lång rad högt uppsatta gäster från hela världen, inklusive statsöverhuvuden, regeringschefer, diplomater och religiösa ledare, väntas delta i festligheterna. Bland de bekräftade gästerna finns bland annat Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Storbritanniens prins William, Tysklands president Frank-Walter Steinmeier och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Även USA:s tillträdande president Donald Trump, för vilken detta är den första utlandsresan sedan valet, anlände till Paris på lördagsmorgonen och planerar att träffa president Macron innan ceremonin. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj befinner sig i Paris för ett möte med sin franske motsvarighet. Påven Franciskus, som var inbjuden, kommer dock oväntat nog inte att närvara.
Tyvärr har vädrets makter inte varit på Notre Dames sida under återinvigningshelgen. Regn och hårda vindar tvingade arrangörerna att ändra i programmet i sista minuten. Hela ceremonin, inklusive president Macrons tal, som ursprungligen var tänkt att hållas utomhus framför katedralen, kommer nu att äga rum inomhus. Detta är naturligtvis en besvikelse för många, men säkerheten och gästernas välbefinnande prioriteras. Trots väderomslaget kommer stämningen säkerligen att vara högtidlig och full av förväntan inför återöppnandet av denna historiska byggnad.
Återuppbyggnaden av Notre Dame har varit ett enormt projekt, både logistiskt och ekonomiskt. Runt 250 företag och hundratals experter har arbetat outtröttligt för att restaurera katedralen till sin forna glans. Kostnaden för projektet har uppgått till närmare 700 miljoner euro, motsvarande över åtta miljarder svenska kronor. Det är en svindlande summa, men ett tydligt tecken på den betydelse Notre Dame har för Frankrike och världen. Att katedralen nu står återuppbyggd är ett bevis på mänsklig envishet och en hyllning till hantverksskicklighet.
Notre Dames historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Byggandet av katedralen påbörjades redan år 1163 under kung Ludvig VII:s regeringstid och tog närmare 200 år att färdigställa. Arkitekten bakom mästerverket var biskop Maurice de Sully. Katedralen blev en central del av den franska gotiska stilen som växte fram under senare hälften av 1100-talet. Särskilt betydelsefulla är de ribbvalv och tvärfasader som tillkom på 1250-talet. Interiören förändrades senare under inflytande av 1600-talets klassicism. Under den franska revolutionen förstördes de kungliga skulpturerna på västfasaden, men en rekonstruktion genomfördes mellan 1845 och 1864. Notre Dame har av FN klassats som ett världsarv.
Katedralen är utsmyckad med skulpturer av mytologiska varelser, så kallade gargoyler, ofta sammansatta av flera djurkroppar. Den mest berömda av dessa är ”Stryge”, en demonliknande varelse som blickar ut över Paris med ansiktet vilande i händerna. Notre Dame har även en central plats i litteraturhistorien, som skådeplats för Victor Hugos berömda roman ”Ringaren i Notre Dame” från 1831. I romanen finner den ”puckelryggige” huvudpersonen Quasimodo en fristad i katedralen där han arbetar som ringare. Efter den förödande branden i april 2019 har en omfattande restaurering av katedralen genomförts, och nu står den återigen öppen för världen, redo att fylla sin funktion som både religiöst centrum och kulturellt landmärke.
