Fler dödsfall i protesterna i Iran, rapporterar statliga medier

En död i oroligheter i Iran efter veckans omfattande demonstrationer

En person omkom när en granat detonerade i staden Qom under lördagskvällen, rapporterar iranska statliga medier. Obekräftade bilder som cirkulerar från staden visar eldar i gatorna, vilket vittnar om de fortsatta oroligheterna i landet.

I staden Harsin rapporteras ytterligare ett dödsfall där en medlem av den iranska Revolutionsgardens så kallade Basij-styrka attackerades och dödades under vad som beskrivs som en samling av ”beväpnade upploppsmakare”.

Protesterna, som nu pågått i ungefär en vecka, har utvecklats till de mest omfattande i Iran sedan de landsomfattande demonstrationerna hösten 2022. Då utlöstes protesterna av 22-åriga Mahsa Aminis uppmärksammade död i fängsligt förvar efter att ha arresterats av landets moralpolis för att inte ha burit slöja på korrekt sätt.

Enligt iranska exilorganisationer har demonstrationer ägt rum på mer än 100 platser runt om i landet. Protesterna drivs främst av landets allvarliga ekonomiska situation. Den iranska valutan, rial, har rasat kraftigt i värde och en amerikansk dollar är nu värd cirka 1,4 miljoner rial, vilket bidragit till en ohållbar situation för många iranier med snabbt stigande priser på vardagsvaror.

USA:s president Donald Trump hotade på fredagen att ingripa om Iran ”skjuter och dödar fredliga demonstranter”. I ett inlägg på sociala medier skrev Trump att USA är ”redo” att agera, men utan att specificera exakt vad detta skulle innebära. Uttalandet har ytterligare spätt på de diplomatiska spänningarna mellan länderna.

Den iranska regimen anklagar å sin sida USA och ärkefienden Israel för att ligga bakom och orkestrera protesterna. Liknande anklagelser har förekommit vid tidigare demonstrationsvågor i landet, och regimen har konsekvent hävdat att utländsk inblandning ligger bakom inrikes missnöje.

Protesterna kommer vid en särskilt känslig tidpunkt för Iran, som redan står under kraftiga internationella sanktioner och har en allt mer isolerad position i världssamfundet. Landets ekonomiska kris har förvärrats av både sanktioner och vad kritiker menar är omfattande korruption och vanstyre.

Situationen i landet övervakas noga av omvärlden, inte minst av grannländerna i Mellanöstern där regional stabilitet står på spel. Många analytiker ser en koppling mellan det inrikespolitiska läget och Irans alltmer aggressiva utrikespolitiska hållning, där landet fortsätter att stödja olika milisgrupper i regionen.

Människorättsorganisationer uttrycker oro över myndigheternas hantering av protesterna. Vid tidigare demonstrationsvågor har den iranska regimen använt våld för att slå ner protesterna, och rapporter om omfattande arresteringar har redan börjat strömma in från olika delar av landet.

Tillgången till information från Iran är begränsad då myndigheterna vid tidigare oroligheter har strypt internettillgången och blockerat sociala medier för att försvåra kommunikation och spridning av bilder och videor från protesterna. Flera experter på området menar att mörkertalet för skadade och döda kan vara betydligt högre än vad som rapporteras via officiella kanaler.

Protesterna äger rum i ett Iran som genomgått stora förändringar sedan revolutionen 1979, men där många medborgare, särskilt den yngre generationen, uttrycker frustration över begränsade ekonomiska möjligheter och brist på politiska friheter. Över 60 procent av Irans befolkning är under 30 år, och många av dem har aldrig upplevt annat än den islamiska republikens styre.