Förödelsen i Gaza: En humanitär katastrof kräver omedelbar handling
"Vi har ingen tid att förlora", deklarerar Tom Fletcher, chef för FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA), i ett uttalande som ekar av desperation. Efter 15 månader av oavbruten krigföring är de humanitära behoven i Gaza förfärande. Befolkningen har utstått en period av svåra umbäranden, med begränsad tillgång till grundläggande förnödenheter och en hälso- och sjukvårdssektor som ligger i ruiner. Den nyligen överenskomna vapenvilan erbjuder en strimma av hopp, en möjlighet att äntligen leverera den så desperat efterlängtade hjälpen. Men utmaningarna är monumentala, och återuppbyggnaden kommer att kräva en koordinerad och ihärdig insats från det internationella samfundet.
Vapenvilan innebär att betydligt mer humanitärt bistånd kan nå fram till Gaza. Under den långa perioden av konflikt har endast mindre transporter kunnat ta sig igenom, vilket lämnat befolkningen i en prekär situation. Behovet av mat, rent vatten, mediciner och andra förnödenheter är akut. Den bräckliga infrastrukturen, som redan tidigare var hårt ansträngd, har decimerats ytterligare av kriget, vilket försvårar distributionen av hjälp. Logistiska utmaningar, säkerhetsrisker och den komplexa politiska situationen bidrar till komplexiteten i hjälpinsatserna. Det är av yttersta vikt att alla parter respekterar vapenvilan och garanterar säker passage för hjälpsändningar för att lindra det mänskliga lidandet.
Hälsosektorn i Gaza står inför enorma utmaningar. Världshälsoorganisationen (WHO) målar upp en dyster bild av den förödelse som kriget orsakat. Hälften av Gazas 36 sjukhus är endast delvis operativa, och nästan alla sjukhus har skadats eller delvis förstörts. Endast fyra av tio vårdinrättningar är funktionella, vilket innebär en katastrofal brist på kapacitet att möta de enorma behoven. Bristen på fungerande sjukhus, medicinsk utrustning och kvalificerad personal försvårar möjligheterna att ge adekvat vård till de skadade och sjuka. Situationen är särskilt allvarlig för de mest sårbara grupperna, såsom barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar.
Tillgången till specialiserad vård är i stort sett obefintlig. Uppskattningsvis 30 000 människor har skadats under kriget och är i behov av fortsatt rehabilitering. Många har drabbats av allvarliga skador som kräver långvarig behandling och stöd. Bristen på specialister, rehabiliteringscenter och proteser försvårar återhämtningen för de skadade och riskerar att leda till livslånga funktionsnedsättningar. Det är avgörande att det internationella samfundet mobiliserar resurser för att stödja återuppbyggnaden av hälso- och sjukvårdssystemet och säkerställa tillgången till specialiserad vård för alla som behöver det.
Tedros Adhanom Ghebreyesus, chef för WHO, uttrycker sin lättnad över vapenvilan men betonar samtidigt de enorma utmaningar som ligger framför oss. "Detta är ett ögonblick jag har bett om och hoppats på", skriver han på X (tidigare Twitter). "Men att ta itu med de enorma hälsobehoven och återställa hälsosystemet i Gaza kommer att bli en komplex och utmanande uppgift med tanke på omfattningen av förstörelsen." Återuppbyggnaden av Gazas hälsosektor kommer att kräva en långsiktig och hållbar strategi, med fokus på att stärka infrastrukturen, utbilda personal och säkerställa tillgången till essentiella läkemedel och utrustning.
Det internationella samfundet måste agera kraftfullt och samordnat för att stödja Gaza i denna kritiska tid. Vapenvilan erbjuder en värdefull möjlighet att leverera humanitärt bistånd och påbörja den långa och mödosamma processen att återuppbygga det som kriget förstört. Det är av yttersta vikt att biståndet når fram till de som behöver det mest och att det används på ett effektivt och transparent sätt. En långsiktig lösning på konflikten är nödvändig för att förhindra framtida humanitära katastrofer och skapa en hållbar fred i regionen. Gaza behöver inte bara omedelbar hjälp, utan även ett varaktigt engagemang från det internationella samfundet för att bygga en bättre framtid.
