Den tragiska skolskjutningen i Belgrad den 3 maj 2023, där en 13-årig pojke tog sin fars liv och sedan öppnade eld på sin skola, dödade åtta elever och en säkerhetsvakt, har skakat Serbien i grunden. Pojken, som på grund av sin låga ålder inte kan åtalas, är omhändertagen för psykiatrisk vård. Hans föräldrar däremot har ställts inför rätta och dömts för sin roll i tragedin. Fadern, som ägde vapnet som användes vid skjutningen, har dömts till 14 år och sex månaders fängelse för grovt brott mot den allmänna säkerheten samt försummelse och misshandel av minderårig. Modern har dömts till tre års fängelse för försummelse och misshandel av minderårig, men friades från misstankar om olaglig tillverkning, innehav och bärande av vapen. Domen mot föräldrarna markerar ett försök att utkräva ansvar för de omständigheter som möjliggjorde den fruktansvärda händelsen.
Rättegången har riktat ett starkt ljus mot frågan om vapensäkerhet i Serbien. Fadern förvarade enligt uppgift vapnen, inklusive den pistol som sonen använde, i ett olåst skåp, vilket gjorde dem lättåtkomliga för barnet. Detta har väckt frågor om huruvida föräldrarna brustit i sitt ansvar att förvara vapen på ett säkert sätt och om de borde ha insett sonens potentiella farlighet. Domen mot fadern, som inkluderar en fällande dom för grovt brott mot den allmänna säkerheten, understryker allvaret i att inte hantera vapen på ett ansvarsfullt sätt. Modern friades visserligen från vapenbrott, men dömdes för försummelse och misshandel av minderårig, vilket tyder på att domstolen ansåg att även hon bar ett ansvar för sonens välbefinnande och beteende.
Utöver föräldrarna dömdes även en instruktör vid en lokal skjutbana till ett år och tre månaders fängelse. Instruktören ankades för att ha gett den 13-årige pojken olaglig vapenträning. Denna dom visar på ett bredare ansvarstagande och riktar uppmärksamheten mot de som möjliggör olaglig vapenhantering och träning, särskilt för minderåriga. Det signalerar också en vilja att granska och skärpa regelverket kring vapenutbildning och tillgång till skjutbanor. Att flera personer dömts i samband med skolskjutningen pekar på en ambition att kartlägga och åtgärda de systemfel som kan ha bidragit till tragedin.
Både åklagaren och försvarsadvokaterna har meddelat att de kommer att överklaga domarna. Åklagaren anser att straffen är för milda, särskilt för fadern, medan försvaret menar att föräldrarna inte kan hållas ansvariga för sonens handlingar. Överklagandena kommer att prövas i en högre instans och det återstår att se om domarna kommer att stå fast eller ändras. Oavsett utgången av överklagandeprocessen kommer rättsfallet att få stor betydelse för framtida diskussioner om vapenlagstiftning och föräldraansvar i Serbien.
Skolskjutningen i Belgrad, följd av ytterligare en dödlig skjutning dagen efter, har utlöst en våg av protester och demonstrationer över hela landet. Demonstranterna kräver bland annat strängare vapenkontroll, ett slut på våldet i media och ett ökat fokus på mental hälsa. Många ser händelserna som ett symptom på ett samhälle i kris, präglat av våld, polarisering och bristande psykisk ohälsa. Protesterna har satt press på regeringen att agera och införa konkreta åtgärder för att förhindra liknande tragedier i framtiden.
Regeringen har svarat på protesterna genom att bland annat föreslå en skärpning av vapenlagarna, inklusive en amnesti för illegala vapen och ökade kontroller av vapenlicenser. Man har även lovat att öka resurserna till mentalvård och att bekämpa våldsamhet i media. Det återstår att se hur effektiva dessa åtgärder kommer att bli och om de kommer att leda till en verklig förändring. Skolskjutningen i Belgrad har oavsett utgången blivit en vändpunkt för Serbien och tvingat landet att konfrontera svåra frågor om vapenvåld, föräldraansvar och samhällets roll i att skydda sina barn.
