Första månaden utan dödsskjutning i Sverige på nästan åtta år

Ingen dödsskjutning i Sverige under januari – första gången på närmare sex år

För första gången på nästan sex år har Sverige upplevt en månad utan dödliga skjutningar. Både Expressen och Aftonbladet rapporterar att ingen person har skjutits till döds sedan årsskiftet, en uppgift som bekräftas av SVT Nyheters pågående sammanställning av skjutningar.

Enligt officiell polisstatistik, som ännu inte inkluderar januari 2024, var den senaste månaden utan dödsskjutningar mars 2018. Detta markerar ett anmärkningsvärt avbrott i den våldsspiral som under flera år präglat Sverige.

Under 2023 sköts 44 personer ihjäl i Sverige, ett år som fortsatte den oroande trend av vapenvåld som blivit ett alltmer framträdande samhällsproblem. Våldet har främst kopplats till kriminella nätverk och gängkonflikter i utsatta områden.

Kriminologer och poliser är försiktigt positiva till utvecklingen men manar till försiktighet innan långtgående slutsatser dras. En månad utan dödsskjutningar kan vara ett resultat av polisens intensifierade arbete mot gängkriminalitet, men det kan också vara tillfälliga variationer i våldsstatistiken.

– Det är för tidigt att tala om ett trendbrott, men varje månad utan dödligt våld är naturligtvis positiv, säger en poliskälla till TT som vill vara anonym.

Polisens nationella insatser mot de kriminella nätverken har intensifierats markant under det senaste året. Operation Trojan Shield och andra internationella samarbeten har lett till omfattande tillslag mot kriminella nätverk. Utökade befogenheter för polisen, hårdare straff för vapenbrott och ökad användning av hemliga tvångsmedel har också varit del av myndigheternas strategi.

Trots den positiva utvecklingen under januari visar statistik att antalet skjutningar utan dödlig utgång fortfarande förekommer. Flera skottlossningar med skadade offer har rapporterats under månaden, vilket visar att vapenvåldet inte är borta från gatorna.

Rikspolischefen betonade vid en presskonferens förra veckan att arbetet mot gängkriminaliteten är långsiktigt och att tillfälliga förbättringar inte bör övervärderas.

– Vi ser framsteg i vårt arbete, men det kommer att ta tid innan vi ser bestående resultat. Vårt mål är att systematiskt bryta ned de kriminella strukturerna, inte bara stoppa enskilda våldshandlingar, sade rikspolischefen.

Samhällsdebatten kring skjutningarna har varit intensiv under de senaste åren. Sverige har utmärkt sig negativt i europeisk jämförelse när det gäller dödsskjutningar, särskilt bland unga män. Forskare vid Brottsförebyggande rådet (Brå) har pekat på flera faktorer bakom utvecklingen, däribland ökad segregation, bristande integration och en förändrad narkotikamarknad.

Justitieminister har tidigare uttryckt att kampen mot gängkriminaliteten är regeringens högsta prioritet på det rättsliga området. Över 30 olika lagförslag har presenterats för att stävja utvecklingen, bland annat visitationszoner, anonyma vittnen och skärpta straff.

Flera kommuner i Sverige har också intensifierat sina förebyggande insatser, med särskilt fokus på att hindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk. Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis har förstärkts i flera av de områden som drabbats hårdast av våldet.

Civilsamhället har också mobiliserat sig. Flera gräsrotsinitiativ drivs av föräldrar och tidigare gängmedlemmar som arbetar för att erbjuda alternativa vägar för ungdomar i riskzonen.

Om den positiva utvecklingen håller i sig under kommande månader återstår att se. Experter är överens om att det krävs uthållighet i arbetet mot gängkriminaliteten, och att både rättsväsendets insatser och förebyggande sociala åtgärder behöver samverka för att vända den långsiktiga trenden.