Svenska försvarskommittén tar form för att stärka landets militära kapacitet

I slutet av januari tillsätts den nya försvarskommittén med uppdraget att konsultera kring hur Sverige ska stärka och utveckla den upprustning som beslutades i försvarsbeslutet 2024. Enligt försvarsminister Pål Jonson kommer kommitténs arbete även omfatta vidareutvecklingen av det civila försvaret.

”Jag förutser att försvarskommittén kommer att arbeta med vidareutvecklingen av det civila försvaret,” säger Jonson i ett uttalande.

Efter försvarsbeslutet 2024 enades partierna i juni 2025 om att låna 300 miljarder kronor för att expandera och accelerera upprustningen. Målet är att Sverige ska nå NATO:s nya målsättning om försvarsutgifter motsvarande fem procent av BNP senast 2035. Detta är en betydande höjning jämfört med tidigare ambitionsnivåer och placerar Sverige bland de NATO-medlemmar som satsar mest på sitt försvar i relation till ekonomins storlek.

Nu får försvarskommittén den viktiga uppgiften att besluta hur dessa medel ska användas. Försvarsmakten har bland annat pekat på behovet av långräckviddiga missiler som kan slå mot mål inne i Ryssland. Detta representerar en strategisk förskjutning i Sveriges försvarskapacitet, från ett traditionellt fokus på territorialförsvar till en mer avskräckande offensiv förmåga i linje med NATO:s doktriner.

Försvarskommittén kommer även att utarbeta en position kring vad Sverige bör driva när NATO utvecklar sina kommande krav på de militära kapaciteter som Sverige och andra NATO-länder måste ha. Denna process förväntas påbörjas inom NATO under 2027 och blir ett viktigt tillfälle för Sverige att påverka alliansens långsiktiga utveckling.

Sveriges försvarsplanering genomgår nu sin mest omfattande transformation sedan kalla krigets slut. Efter decennier av nedrustning har det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen dramatiskt förändrats, inte minst efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Detta har påskyndat både Sveriges NATO-anslutning och omprioriteringar i försvarsbudgeten.

Den omfattande lånesumman på 300 miljarder kronor är unik i modern svensk försvarshistoria och återspeglar den breda politiska enigheten kring behovet av kraftigt ökade försvarsanslag. Genom att finansiera upprustningen via lån snarare än direkt via statsbudgeten har partierna kunnat kringgå kortsiktiga budgetbegränsningar och skapa utrymme för långsiktiga investeringar i försvarsmateriel, infrastruktur och personalförstärkningar.

Försvarskommitténs arbete kommer att påverka inriktningen för Sveriges försvar under flera decennier framöver. Beslut om större vapensystem, militära förmågor och infrastruktur har långa ledtider och kommer forma landets försvarsförmåga långt bortom 2035.

Utöver de rent militära aspekterna kommer kommittén även att fokusera på det civila försvaret, vilket omfattar samhällets motståndskraft mot kriser, cybersäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur och försörjningsberedskap. Denna del av totalförsvaret har fått förnyad uppmärksamhet efter pandemin och det försämrade säkerhetsläget i Europa.

Den nya försvarskommitténs arbete kommer att följas med stort intresse av såväl militära experter som NATO-partners. Sveriges förnyade fokus på försvarsfrågor och den substantiella budgetökningen gör landet till en viktig aktör i NATO:s nordöstra flank, med särskilt ansvar för Östersjöregionens säkerhet tillsammans med Finland och de baltiska staterna.

Försvarskommitténs första möte förväntas äga rum i februari, och ett första betänkande kring prioriteringar för försvarets utveckling väntas senare under året.