Den svenska handeln kämpar vidare trots glimtar av hopp
Den svenska detaljhandeln fortsätter att kämpa i motvind, visar Handelsbarometern för december. Trots att hushållens framtidstro stärkts något, har konsumtionen inte återhämtat sig i den takt handeln hade hoppats på. De senaste årens press från höga kostnader och minskad köpkraft sätter fortfarande djupa spår i branschen. Visst har vissa delsektorer, som specialvaruhandeln och partihandeln, uppvisat en viss ökning, men den övergripande bilden är fortfarande präglad av pessimism. Den annalkande julhandeln, traditionellt en stark period för handeln, förväntas inte heller bli någon räddningsplanka i år. Många företag kämpar för sin överlevnad och den ökade optimismen hos konsumenterna har ännu inte översatts till konkreta köp.
En ljusglimt i mörkret är dock Riksbankens räntebesked om sänkningar. Beskedet välkomnas av handeln som ett steg i rätt riktning för att stimulera ekonomin och förhoppningsvis öka konsumtionen. Räntelättnaderna förväntas dock inte ge omedelbar effekt, och de utmaningar handeln står inför spås bestå en bra bit in på nästa år. Inflationen, även om den avtagit något, fortsätter att urholka hushållens köpkraft och skapar osäkerhet kring framtiden. Det krävs mer än enstaka räntejusteringar för att vända den negativa trenden och ge handeln den skjuts den så väl behöver.
Sofia Larsen, VD för Svensk Handel, beskriver situationen träffande: "Framtidsförväntningarna har visserligen stigit under året, men många företag står fortfarande på knä." Bilden av ljuset i tunneln är tydlig, men längden på tunneln, och därmed vägen till återhämtning, är fortfarande oklar. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen, både nationellt och globalt, bidrar till den avvaktande stämningen. Många företag tvingas till hårda prioriteringar och besparingar för att klara den ansträngda situationen. Personalneddragningar, minskade investeringar och uppskjutna expansioner är några av de åtgärder som vidtagits för att navigera genom den ekonomiska stormen.
Detaljhandeln, som är starkt beroende av konsumenternas köpkraft, är särskilt utsatt i den rådande situationen. Livsmedelshandeln har under en längre tid sett minskad försäljning i volym, då hushållen tvingats dra åt svångremmen och välja billigare alternativ. Även sällanköpsvaror, som kläder, elektronik och heminredning, har drabbats hårt av den minskade konsumtionen. Många konsumenter väljer att skjuta upp större inköp i väntan på bättre tider, vilket ytterligare förvärrar situationen för handeln. E-handeln, som tidigare varit en stark tillväxtmotor, har också tappat fart under året.
Den ansträngda ekonomiska situationen påverkar inte bara detaljhandeln utan även andra delar av handelssektorn. Partihandeln, som fungerar som en länk mellan producenter och återförsäljare, upplever minskad efterfrågan och ökade kostnader. Transport- och logistikbranschen, som är avgörande för handelns flöden, står också inför stora utmaningar med stigande bränslepriser och ökade transportkostnader. Hela handelsekosystemet påverkas av den rådande situationen, vilket skapar en komplex och utmanande situation för alla inblandade aktörer.
För att handeln ska kunna återhämta sig och återgå till tillväxt krävs en rad åtgärder, både på kort och lång sikt. Stabila energipriser, minskad inflation och ökad konsumentförtroende är några av de viktigaste faktorerna för att vända den negativa trenden. Regeringen och andra beslutsfattare har ett ansvar att skapa förutsättningar för en sund och konkurrenskraftig handel. Samtidigt måste handeln själv anpassa sig till den nya verkligheten och hitta nya innovativa lösningar för att möta konsumenternas förändrade behov och beteenden. Digitalisering, hållbarhet och ökad kundfokus är några av de områden där handeln behöver fokusera sina ansträngningar för att klara den tuffa konkurrensen och säkra sin långsiktiga överlevnad.
