Nyårsdagen 2024 präglades av omfattande tågförseningar och inställda avgångar på sträckan mellan Stockholm och Göteborg. Problemets kärna var isbeläggning på kontaktledningarna i Laxå, en knutpunkt för tågtrafiken. Denna is, kallad ”pansaris”, bildas när temperaturen sjunker snabbt under fuktiga förhållanden, ett fenomen som Trafikverket beskriver som svårt att förutse. Isen hindrar elförsörjningen till tågen, vilket ledde till att många resenärer blev strandsatta, bland annat i Stockholm.
Problemet uppstod redan på nyårsdagen, då många resenärer skulle återvända hem efter julledigheten. Initialt hoppades Trafikverket att tågtrafiken skulle kunna återupptas tidigt på torsdagsmorgonen. Dock visade sig isborttagningen vara mer komplicerad och tidskrävande än beräknat. Arbetet kräver att strömmen stängs av helt på grund av den höga spänningen i ledningarna, och isen måste knackas bort manuellt, meter för meter, från en arbetsplattform. Detta ledde till ytterligare förseningar och frustration för resenärerna.
Trafikverkets presschef, Bengt Olsson, uttryckte sin beklagelse över situationen och bad resenärerna om tålamod. Han betonade att väderförhållandena spelade dem ett spratt och att isbildningen var svår att förutse. Under torsdagen lyckades man öppna ett spår förbi Laxå, men det var fortfarande oklart när övriga spår skulle kunna tas i bruk.
SJ meddelade under torsdagseftermiddagen att de skulle börja köra sina tåg på det öppna spåret och att inga fler tåg skulle ställas in. Ett test med ett tomt tåg hade genomförts framgångsrikt, vilket gav hopp om att trafiken skulle kunna flyta på, åtminstone delvis. Dock kvarstod osäkerheten för många resenärer om när de skulle kunna komma fram till sina destinationer.
Bland de drabbade fanns Anton Giöbel, som skulle resa från Stockholm till Göteborg på nyårsdagen men blev fast i huvudstaden. Han tvingades tillbringa natten på hotell och befann sig fortfarande på Stockholms central på torsdagseftermiddagen, osäker på när han skulle kunna åka hem och återgå till arbetet. Han hoppades på att kunna resa hem samma dag, men uteslöt inte möjligheten att behöva tillbringa ytterligare en natt i Stockholm.
Tågkaoset illustrerar sårbarheten i järnvägstrafiken vid extrema väderförhållanden. ”Pansarisen” visade sig vara en svår motståndare, och det manuella arbetet med att knacka bort isen var både tidskrävande och resurskrävande. Händelsen belyser behovet av effektivare metoder för att förebygga och hantera isbildning på kontaktledningar för att minimera störningar i tågtrafiken vid liknande vädersituationer i framtiden. För resenärer som Anton Giöbel innebar förseningarna frustration, extra kostnader och osäkerhet om när de skulle kunna nå sina slutdestinationer. Det återstår att se vilka åtgärder Trafikverket kommer att vidta för att förhindra liknande problem i framtiden.
