Vad hände?
Under årsskiftet 2013-2014 började det bubbla i Ukraina. Detta sedan den ryssvänlige presidenten Viktor Janukovytj öppnat för ett närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland i stället för med EU. Under de efterföljande protesterna avsattes Janukovytj, den 22 februari 2014. Bara dagar senare röstade det Ukrainska parlamentet om att förbjuda ryska som andraspråk i landet – en omröstning som gick igenom. Det ledde i sin tur till att etniska ryssar 27-28 februari tog över viktigt infrastruktur i Krimhalvöns huvudstad, Simferopol. Samtidigt gick också ryska trupper in på Krimhalvön, enligt en rapport från Harvard IOP vid universitetet i Harvard.
1 mars röstar det ryska parlamentet igenom ett direktiv att med våld skydda ryska intressen i Ukraina. Den styrande interrimregeringen i Ukraina menade att det ryska beskedet var en krigsförklaring, enligt BBC.
Samtidigt genomförde ockupanterna på Krim en folkomröstning, som enligt dem nådde ett 97 procentigt konsensus att Krim skulle bli ryskt – en omröstning som ifrågasattes, enligt Harvard IOP.
18 mars skriver Rysslands president Vladimir Putin under ett beslut där Krimhalvön blir en del av Ryssland, en så kallad annektering. Annekteringen av Krim ogiltigförklarades och fördömdes omedelbart av FN, rapporterade TT då.
Men det slutade inte med annekteringen. Oroligheterna i östra Ukraina fortsatte under våren 2014. I början av april stormades myndighetsbyggnader i Donetsk, Luhansk och Kharkiv av proryska demonstranter som vill att området i östra Ukraina ska separera från Ukraina och bli en egen stat. Den ukrainska militären skickade dit ”anti-terror”-soldater, men stötte på patrull sedan separatisterna lyckats komma över sex stycken ukrainska pansarvagnar, enligt Harvard IOP.
11 maj utropar de proryska separatisterna Donetsk och Luhansk som självständiga – en förklaring som inte erkänts, enligt BBC.
Vad har hänt sedan dess?
Kort efter självständighetsförklaringen i Donetsk och Luhansk i maj 2014 skjuter de proryska separatisterna ned passagerarplanet Malaysia Airlines flight MH17 i närheten av byn Grabove. 298 personer omkommer i attacken, vilket Expressen rapporterade om då.
Trots flera överenskommelser om vapenvila, bland annat år 2015, 2018 och 2020, har stridigheter mellan de proryska separatisterna och den ukrainska militären fortsatt östra Ukraina fortsatt fram till 2022.
Expressen har i flera reportage beskrivit konflikten i Donbass från båda sidor.
Journalisten Diamant Salihu, numera reporter på SVT och författare till boken ”Tills alla dör” om Rinkebykonflikten, berättade om de svenska nazister som reste till Ukraina för att strida för frivilligstyrkor – jämsides de ukrainska styrkorna. En majoritet av de stridande svenskarna har alla tillhört det ökända och högerextrema förbandet Azov.
Fascinerande var att de högerextrema styrkorna i sin tur delade skyttegrav med andra grupper som ville strida mot Ryssland. Expressen har berättat om småbarnsmamman Amina, 32, från Tjetjenien strider med den muslimska brigaden.
– Vi håller inte med om alla värderingar men vi enas i kriget mot Ryssland. Annars kommer Ryssland kanske försöka ta Balkan och Skandinavien, berättade hon i ett reportage från sommaren 2015.
Också Expressens krigskorrespondent Magda Gad har varit i Ukraina för att beskriva konflikten. Det mynnade ut i reportageserien ”Ukraina – kriget i Europa” som publicerades under senvåren 2016.
LÄS MAGDA GADS REPORTAGESERIE I SIN HELHET: ”Ukraina – kriget i Europa”
Vad händer nu?
I november 2021 uppdagades sattelitbilder från Maxar Technologies vid den Ukrainska gränsen som skulle komma att oroa den amerikanska regeringen. Bilderna visade ryska pansarvagnar, självgående artilleri och soldater som samlats en masse i ryska Jelnja, vid gränsen mot Ukraina.
Området är ett traditionellt träningsområde för den ryska militären, men det stora antalet som då samlats fick experter att lägga pannan i djupa veck.
– Det tycks inte vara en övning. Något är på gång, frågan är bara vad, säger Michael Kofman, vid CNA, en analysgrupp som fokuserar på Ryssland till Washington Post.
Mobiliseringen kopplades då samman med att Ryssland avslutat alla sina kontakter med Nato.
Under månaden som följde manade USA om att Ryssland skulle trappa ned spänningen vid gränsen. Men Ryssland svarade med skärpt retorik och skyllde spänningarna på Europa.
– Ryssland har vid varje steg, tvingats svara på något sätt, och för varje steg blir situationen värre, värre, värre. I dag är vi i en situation där vi är tvungna att bestämma något, sa Vladimir Putin under ett möte med försvarsberedningen i Moskva.
I slutet av 2021 sammanfattade Expressens Mats Larsson situationen som: ”Putin börjar låta som om han bestämt sig för krig.”