Nätmobbning bland svenska skolbarn: En växande oro och sju strategier för att motverka den
En ny studie från Högskolan i Gävle visar en alarmerande ökning av nätmobbning bland grundskoleelever mellan 2016 och 2024. Forskarna, ledda av docent Davoud Masoumi, har analyserat elev-enkäter och identifierat ett tydligt samband mellan nätmobbningens uppsving och sociala mediers, särskilt Snapchat och TikTok, ökande popularitet. Exkludering är en vanlig form av nätmobbning, där funktioner som Snapchats kartfunktion kan förstärka känslor av utanförskap. Studien betonar vikten av samarbete mellan skolpersonal, elever och föräldrar för att effektivt motverka problemet. En av de mest allvarliga konsekvenserna av nätmobbning är självmord, och forskarna understryker skolpersonalens avgörande roll i att identifiera och agera på signaler om mobbning. Davoud Masoumi lyfter fram fall där barn slagit larm utan att bli hörda, vilket slutat i tragik. Studien presenterar sju strategier som skolor kan implementera för att minska nätmobbning.
Studien bygger på intervjuer med 25 skolansställda, inklusive lärare, rektorer och skolhälsovårdspersonal, från tre grundskolor i en icke namngiven svensk kommun. Forskarna identifierade sju nyckelstrategier för att bekämpa nätmobbning i skolan. Dessa inkluderar systematiska skolundersökningar, som exempelvis Gävlemodellen, för att kartlägga mobbningsmönster. Gävlemodellen är en enkätundersökning som genomförs två gånger per år i Gävleborgs län, i samarbete mellan Gävle kommun, skolorna och Högskolan i Gävle. En annan viktig strategi är att stärka relationerna mellan elever och skolpersonal. Studien betonar lärarens centrala roll i barns utveckling och hur starka lärar-elev relationer kan minska risken för mobbning. Lagbyggande aktiviteter som främjar inkludering i elevgrupper lyfts också fram som en viktig åtgärd.
För att effektivt motverka nätmobbning krävs även ett ökat samarbete med föräldrar för att öka medvetenheten om barns digitala beteenden. Skolhälsovårdsteamets expertis kan användas för att identifiera och förebygga mobbning. Vidare behöver skolpersonalen utbildas i digital kompetens och identifiering av nätmobbning. Slutligen, betonar studien vikten av specifika insatser för flickor, som ofta utsätts för mer subtil mobbning. Forskarna Silvia Edling och Davoud Masoumi menar att även om det behövs mer forskning kring nätmobbning specifikt, så finns det mycket befintlig forskning om mobbning i allmänhet som kan appliceras. En positiv skolmiljö, med starka relationer och tydliga strukturer, är grundläggande för att skapa trygghet och förebygga mobbning i alla dess former.
En central frågeställning är huruvida samma strategier som används mot traditionell mobbning fungerar mot nätmobbning. Silvia Edling, medförfattare till studien, poängterar att mer forskning behövs på detta område, men att det inte finns någon skarp skiljelinje mellan de olika formerna av mobbning. Hon menar att nätmobbning, precis som traditionell mobbning, handlar om mänsklig interaktion, oavsett om "rummet" är ett klassrum, en korridor, en skolgård eller en plattform som TikTok. Denna syn på nätmobbning som en förlängning av den sociala interaktionen i skolan understryker vikten av att integrera strategier mot nätmobbning i det övergripande arbetet mot mobbning.
De sju strategierna som studien identifierat erbjuder en konkret handlingsplan för skolor att arbeta med. Systematiska undersökningar som Gävlemodellen ger värdefull data om mobbningsmönster och kan hjälpa skolor att anpassa sina insatser. Att stärka relationer mellan elever och personal, främja inkludering genom lagbyggande aktiviteter, och samarbeta med föräldrar är alla viktiga delar av en helhetssyn på mobbning. Skolhälsovården spelar en viktig roll i att identifiera och stödja elever som drabbats av mobbning. Genom att utbilda personal i digital kompetens och identifiering av nätmobbning kan skolor skapa en mer medveten och proaktiv miljö. Slutligen, genom att utforma specifika insatser för flickor kan skolor adressera de subtila former av mobbning som de ofta utsätts för.
Studien "School staff strategies for identifying, dealing with, and preventing cyberbullying among Swedish primary school pupils" av Davoud Masoumi, Maryam Bourbour, Silvia Edling, Peter Gill och Guadalupe Francia vid Högskolan i Gävle, bidrar med viktig kunskap om ett växande problem. Genom att presentera konkreta strategier ger studien skolor verktyg att arbeta med för att skapa en tryggare och mer inkluderande miljö för alla elever. Det fortsatta arbetet med att förstå och motverka nätmobbning kräver fortsatt forskning och ett aktivt samarbete mellan skola, elever, föräldrar och samhället i stort. Att erkänna nätmobbning som en allvarlig form av mobbning och att implementera effektiva strategier är avgörande för att skydda barn och unga från dess skadliga konsekvenser.
