De första rapporterna om attacken mot Kamal Adwan-sjukhuset i norra Gaza målar upp en bild av förödelse och kaos. Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterar via plattformen X att viktiga avdelningar på sjukhuset har brunnit ner och förstörts, vilket allvarligt försvårar möjligheten att ge vård till Gazas redan hårt drabbade befolkning. Samtidigt anklagar den terrorstämplade organisationen Hamas israeliska styrkor för att ha stormat sjukhuset och tvingat personal och patienter att evakuera. Mitt i denna förvirring och anklagelser framträder en bild av ett sjukhus i ruiner och en humanitär kris som förvärras. WHO uttrycker djup oro för de cirka 60 vårdanställda och 25 kritiskt sjuka patienter som, enligt uppgift, fortfarande befinner sig på sjukhuset. Evakueringen av övriga patienter till det redan förstörda och icke-funktionella indonesiska sjukhuset i norra Gaza framstår som desperat och otillräcklig. WHO upprepar sina krav på vapenvila och understryker den akuta situationen.
Attacken mot Kamal Adwan-sjukhuset är inte en isolerad händelse. Enligt WHO har sjukhuset varit måltavla, eller befunnit sig i närheten av attacker, vid upprepade tillfällen sedan början av oktober. Dessa återkommande attacker mot vital sjukvårdsinfrastruktur har en förödande effekt på Gazas redan ansträngda hälsosystem. Sjukhuset, som kämpar för att upprätthålla en minimal funktionsnivå, utsätts för ständig fara och personalen tvingas arbeta under extremt pressade förhållanden. WHO varnar för att den systematiska nedmonteringen av Gazas sjukvårdssystem utgör en dödsdom för tiotusentals palestinier som är i behov av vård. Denna attack är ytterligare ett slag mot möjligheten att tillgodose de mest grundläggande mänskliga behoven i en region som redan är präglad av konflikt och lidande.
Förödelsen på Kamal Adwan-sjukhuset belyser den prekära situationen för civilbefolkningen i Gaza. Attacker mot sjukhus och annan viktig infrastruktur undergräver möjligheten att ge nödvändig vård och stöd till de som drabbas hårdast av konflikten. Att tvinga patienter, inklusive kritiskt sjuka, att evakuera till ett redan förstört sjukhus är ett oacceptabelt brott mot internationell humanitär rätt. WHO:s oro för de kvarvarande patienterna och personalen är berättigad, och behovet av en omedelbar vapenvila är uppenbart. Utan ett stopp för våldet kommer situationen i Gaza att fortsätta försämras, med förödande konsekvenser för de mest utsatta.
Den humanitära krisen i Gaza förvärras för varje dag som konflikten fortsätter. Bristen på fungerande sjukhus, mediciner och medicinsk personal sätter otaliga liv på spel. Den redan begränsade tillgången till rent vatten, mat och andra nödvändigheter förvärrar situationen ytterligare. WHO:s uppmaning till vapenvila är inte bara en vädjan om att skydda sjukvårdsinrättningar, utan också en vädjan om att skydda människoliv. Att fortsätta attackera och underminera den redan svaga infrastrukturen är att aktivt bidra till ett ökat mänskligt lidande.
Det internationella samfundet måste agera kraftfullt för att få ett slut på våldet och säkerställa att humanitär hjälp kan nå de som behöver den mest. WHO:s rapport om attacken mot Kamal Adwan-sjukhuset är en skarp påminnelse om de förödande konsekvenserna av konflikten för civilbefolkningen. Det är oacceptabelt att sjukhus och vårdpersonal blir måltavlor i en konflikt. Att respektera internationell humanitär rätt och skydda civila, inklusive medicinsk personal och patienter, är inte bara en moralisk skyldighet, utan också en förutsättning för att kunna skapa en hållbar fred.
Den humanitära katastrofen i Gaza kräver omedelbar handling. Varje dag som striderna fortsätter innebär ökat lidande och fler förlorade liv. Världen kan inte stå passiv medan sjukhus bombas och människor nekas tillgång till grundläggande vård. Det är dags för det internationella samfundet att ta sitt ansvar och sätta press på alla parter i konflikten att respektera internationell humanitär rätt och skapa förutsättningar för en varaktig fred. En vapenvila är det första steget mot att lindra lidandet och ge hopp till Gazas befolkning. Att fortsätta på den inslagna vägen är att acceptera en framtid av fortsatt våld och mänskligt lidande.
