Henrik Landerholm har flera gånger under hösten skickat sekretessbelagda uppgifter till privata mejlkonton utanför organisationen, rapporterar Dagens Nyheter. Det betyder att informationen lagrats på ett utländskt företags servrar.
Han har dels skickat uppgifter till sin egna privata Google-mejladress, men även till en privat mejladress till en chef vid UD.
Uppgifterna är sekretessbelagda eftersom de bedöms kunna skada Sverige om de blev kända, enligt regeringskansliet.
”Var inte sekretessbelagt då”
Landerholm har tidigare arbetat som Sveriges ambassadör i Förenade arabemiraten. Under hösten 2021 arbetade han på utrikesdepartementet med evakueringen från Afghanistan.
Vid årsskiftet tillträdde han som generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar.
I mejlen finns enligt DN bland annat detaljerad information om Sveriges planering av evakueringarna från Afghanistan som ägde rum i höstas. Generaldirektören själv uppger att han skickat dem för att kunna få tillgång till dem på sin privata dator.
– Så att jag kunde jobba dygnet runt vid exempelvis den komplicerade evakueringsoperationen jag arbetade med ett antal månader, säger han till DN.
Han säger även att hans ansträngda arbetssituation gjorde att han agerade på det sätt han gjorde.
– Det var en pressad situation. Självklart finns det all anledning att alltid tänka på säkerhetsmässiga faktorer och man kan alltid vara efterklok. Men materialet var inte sekretessbelagt då. Det här är en bedömning som skett i efterhand.
Expert: Olämpligt
Kort efter att DN gjort intervjun med Landerholm meddelar Myndigheten för psykologiskt försvar att man ändrat sitt tidigare beslut – och inte längre bedömer uppgifterna som Landerholm skickat under tiden på myndigheten som hemliga. De mejl som skickats under tiden på UD är dock fortsatt sekretessbelagda.
Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd och anställd vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, vid Försvarsmakten, ser förfarandet, att använda privata datorer och molntjänster för sekretessbelagda uppgifter, som olämpligt.
– Det här är inte alls bra. Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt. Vissa uppgifter skulle till exempel kunna användas emot Sverige, säger han till DN.