Vi åkte till de två små byarna Mykolaivka och Novohnativka 40 kilometer söder om Donetsk för att fråga om den kraftiga beskjutningen som pågått där de senaste dagarna.
Byarna ligger i ett område som kontrolleras av ukrainska armén, men det är bara 5 kilometer till den ryskkontrollerade så kallade Folkrepubliken Donetsk. Det är ett av de två områden av Ukraina som Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga stater.
I det soliga vädret med vårvärme på nästan tio grader är de två idylliska byarna omöjliga att föreställa sig som livsfarliga. Men när man tittar närmare så syns det tydlig. Människorna är på helspänn och arga.
Först kom granaterna bara på natten, men nu även på dagen.
Många har flytt byn, andra har sovit de sista nätterna i skyddsrummet under byns skola.
En familj står med sina saker på marken utanför sitt sönderskjutna hus – det träffades av en granat i lördags.
Några av de invånare som är kvar i byn söker sig till skyddsrummet under skolan när de ryska granaterna slår ner otäckt nära bostäderna. En av männen står vid ingången och följer ljudet av granaterna när de flyger fram i luften.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
”Den där kommer mot oss”
Vi åker vidare längs byvägen när vi hör en smäll och så ett vinande ljud följt av en kraftig explosion. Vi åker tillbaka in mot byns centrum, till skyddsrummet vid skolan. Smällarna blir högre och högre. På vägen möter vi en skräckslagen kvinna som nervöst fipplar med låset till kiosken hon arbetar i.
– Herregud, nu skjuter de mitt på dagen, det är så fruktansvärt så jag bara skakar, säger hon.
Hon hoppar in i baksätet på vår bil och vi kör snabbt i väg vidare mot skolan. Där ser vi hur en familj springer mot ingången till skyddsrummet.
En pojke skriker att de ska skynda sig. Det kommer nya dova smällar när artilleripjäserna skjuts i väg, och sen det vinande ljudet när de flyger genom luften – och så en skarp smäll när de landar och exploderar.
Vi står kvar i dörröppningen till skyddsrummet ett ögonblick med några män från byn, vi lyssnar noga på de vinande ljuden.
– Den där kommer mot oss, säger mannen.
Och vi rusar ner för trappan.
Skyddsrummet ligger under gymnastiksalen. I det kala slitna rummet i betong står gamla skolbänkar och stolar.
Vid en av dem sitter pojken vi såg komma springande, han spelar kort med sin mormor. Genom väggarna hör vi explosionerna utanför.
Ljudmila Mikhailovna med sin dotter Julia och barnbarnet Kirill, 9, i skolans skyddsrum.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Kirill, 9: ”Det är hemskt”
Pojken heter Kirill och är nio år gammal. En vanlig måndag går han i tredje klass i skolan ovanför. Men nu är alla lektioner inställda. De flesta av hans klasskamrater har lämnat, men familjen har två kor hemma som någon måste ta hand om.
– I dag är vi här för första gången, och tack gode Gud att vi hann hit, säger hans mormor Ljudmila Mikhailovna.
Tidigare har de sökt skydd i källaren hemma, eller på golvet.
Kirill vill låna mamma Julias telefon. Medan explosionerna fortsätter utanför spelar han Minecraft på telefonen. Han visar oss stolt sina grisar och hus som han har i spelet.
Vad tänker du när de skjuter så här?
– Att det är hemskt när de skjuter.
Mormor Ljudmila säger att om han bara har mobilen och internet så är han ganska lugn.
– Än så länge förstår han inte allt, men har han bara mamma, mormor och pappa bredvid sig så.
Det har tystnat ute och mamma Julia har gått upp för att se om kusten är klar. Det har mörknat och det verkar vara lugn en stund. De tar sina saker och skyndar sig ut på gatan och hoppar in i en gammal bil och försvinner i mörkret.
Senare på kvällen håller Vladimir Putin ett timslångt tal till det ryska folket – där han talade om hur Ryssland måste skydda befolkningen i Donbass från påstådda hot från Ukraina. Runt midnatt lokal tid började det dyka bilder i sociala medier på konvojer med ryska militärfordon på väg in i de ockuperade områdena. Enligt Vladimir Putin är det en fredsbevarande styrka.