Donald Trump har upprepade gånger pekat på flödet av fentanyl och illegala migranter som skäl för handelskonflikter med Kanada, Mexiko och Kina. Han har beskrivit situationen som en nationell nödsituation och påstått att hundratusentals amerikaner dött av droger som strömmar över gränserna från Mexiko och Kanada. Dessa påståenden står dock i stark kontrast till tillgänglig statistik. Av de nästan 3 miljoner gränsgripanden som gjordes av amerikansk gränspolis under 2024, skedde endast en bråkdel, cirka 200 000 (0,6%), vid den kanadensiska gränsen. Dessutom beslagtogs endast 19 kilo fentanyl vid den kanadensisk-amerikanska gränsen jämfört med 9 600 kilo vid gränsen mot Mexiko. Detta indikerar att Kanada spelar en minimal roll i den amerikanska fentanylkrisen.
Matt Eamer, en nyligen pensionerad kanadensisk gränspolis, bekräftar den låga förekomsten av fentanyltrafik från Kanada till USA. Under sina elva år i tjänst beslagtog han aldrig fentanyl på väg söderut, medan beslag av kokain, vapen och andra illegala varor från USA till Kanada var betydligt vanligare. Eamer vittnar om en period med ökat antal migranter, men betonar att nya, strängare lagar i Kanada effektivt har minskat flödet. Även Kanadas premiärminister Justin Trudeau har offentligt dementerat Trumps påståenden och uppgett att mindre än 1% av fentanyl som kommer in i USA har kanadensiskt ursprung.
Trumps retorik om den kanadensiska gränsen som en källa till fentanyl och illegal migration framstår därför som missvisande och överdriven. Den tillgängliga statistiken och vittnesmål från experter pekar mot att problemet är marginellt i jämförelse med den betydligt mer omfattande trafiken över den mexikanska gränsen. Eamers kommentar om att Trump borde fokusera på att hantera flödet av illegala varor från USA till Kanada understryker ytterligare den skeva bilden som den förre presidenten målar upp.
Trump använder narrativet om gränskrisen för att rättfärdiga protektionistiska handelsåtgärder, specifikt 25-procentiga tullar mot Kanada. Detta trots att den faktiska handeln med illegala varor och droger, baserat på tillgänglig information, snarare verkar gå i motsatt riktning. Trumps fokus på Kanada i detta sammanhang framstår därför som en avledningsmanöver från de verkliga utmaningarna med illegal handel och drogsmuggling, och riskerar att skada relationen med en viktig handelspartner utan att adressera de faktiska problemen.
Genom att överdriva hotet från den kanadensiska gränsen skapar Trump en felaktig bild av situationen och underblåser en ogrundad rädsla bland den amerikanska befolkningen. Detta kan i sin tur användas för att motivera politiska beslut som i verkligheten inte adresserar de underliggande orsakerna till problemen med droghandel och illegal migration. Istället för att samarbeta med Kanada för att hitta gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem, väljer Trump att skapa en konflikt baserad på falska premisser.
Sammanfattningsvis saknar Trumps påståenden om en omfattande fentanyl- och migrationskris vid den kanadensiska gränsen stöd i fakta. Både statistik och expertvittnesmål pekar på en annan verklighet, där problemet är marginellt i jämförelse med andra gränser. Trumps retorik framstår som politiskt motiverad och syftar till att rättfärdiga protektionistiska handelsåtgärder, snarare än att effektivt bekämpa droghandel och illegal migration.
