USA kräver att allierade tar större ansvar för försvaret i ny strategi

USA:s nya nationella försvarsstrategi, som presenterades i fredags, markerar en tydlig förändring i landets utrikespolitiska hållning. I det 34 sidor långa dokumentet framgår att Washington nu förväntar sig att allierade i Europa och Asien ska ta ett betydligt större ansvar för att hantera fientliga stater som Ryssland och Nordkorea.

Den nya strategin, som uppdateras var fjärde år, slår tydligt fast att USA inte längre avser att ”subventionera sina allierades försvar”. Istället ska amerikanska intressen prioriteras först, något som sammanfattas i dokumentets målsättning att ”sätta amerikaner och deras konkreta intressen främst”.

Ett särskilt fokus läggs på att Pentagon ska förse presidenten med ”trovärdiga alternativ” för att säkerställa amerikansk militär och kommersiell tillgång till strategiska områden. Dessa områden sträcker sig från Arktis till Sydamerika, med särskild betoning på Grönland, ”Amerikanska gulfen” (Trumpadministrationens benämning för Mexikanska golfen) och Panamakanalen.

President Donald Trump har tidigare uttryckt åsikten att USA bör ta kontroll över Panamakanalen, i likhet med hans tidigare uttalanden om Grönland. Dessa ambitioner verkar nu ha formaliserats i den officiella försvarsstrategin.

Den nya strategin innebär ett tydligt avsteg från Bidenregeringens försvarsplan från 2022, där Kina beskrevs som USA:s främsta långsiktiga utmaning. I Trumps strategi tonas retoriken mot Kina ner något. Enligt dokumentet är målet varken att ”dominera, kväva eller förödmjuka Kina”. Istället fastslås att ”President Trump strävar efter stabil fred, rättvis handel och respektfulla relationer med Kina”.

Anmärkningsvärt är att Taiwan, som Peking anser vara en del av Kina, inte nämns specifikt i dokumentet. Detta står i skarp kontrast till Bidens strategi, som betonade USA:s stöd för Taiwan. Trots den mildare tonen finns dock en passus som understryker att USA ska ”förhindra att någon, inklusive Kina, dominerar oss eller våra allierade”, enligt BBC.

Ryssland beskrivs i den nya strategin som ”ett ihållande men hanterbart hot mot NATO:s östliga medlemmar för överskådlig framtid”. Dokumentet framhåller också att USA:s NATO-allierade idag är mycket starkare än tidigare och därför ”i god position att ta huvudansvar för Europas konventionella försvar”.

Ett annat betydande skifte är att klimatförändringar inte längre omnämns som ett säkerhetshot, vilket var fallet i Bidenregeringens strategi. Denna förändring speglar Trumpadministrationens generellt skeptiska hållning till klimatfrågor.

Den nya försvarsstrategin signalerar en tydligare ”America First”-politik inom försvarsområdet, där USA:s allierade förväntas bära en större del av den gemensamma säkerhetsbördan. För europeiska NATO-medlemmar innebär detta sannolikt ökade förväntningar på försvarsutgifter och större eget ansvar för säkerheten i regionen.

Experter menar att strategin återspeglar president Trumps långvariga kritik mot vad han anser vara orättvisa säkerhetsarrangemang, där USA bär en oproportionerligt stor del av kostnaderna. Samtidigt väcker den nya inriktningen frågor om hur stark USA:s försvarsgaranti till sina allierade egentligen är i en tid av ökande geopolitiska spänningar.