På Grönland möts Donald Trumps uttalande om USA:s behov av ön med blandade reaktioner

I kölvattnet av Donald Trumps senaste uttalande om att USA ”absolut behöver Grönland” råder delade meningar bland Grönlands invånare. Medan vissa ser det som tomma hot, uttrycker andra oro över vad den tidigare presidenten skulle kunna tänkas göra om han återfår makten.

En kvinna som förespråkar Grönlands självständighet från Danmark, men motsätter sig en amerikansk övertagning, tar Trumps uttalande med ro.

”Självklart är det aldrig trevligt när någon talar över huvudet på en. Ingen vill få sitt land taget ifrån sig, men hittills har ingenting hänt, och jag tror att människor är trötta på att hetsa upp sig över detta,” säger hon.

Hon påpekar att Trumps militära interventioner, som den nyligen genomförda i Venezuela, gör att hans uttalanden om Grönland bör tas på allvar, men menar samtidigt att situationen inte är akut.

Den polariserande frågan har dock skapat spänningar i det grönländska samhället. En taxichaufför i huvudstaden Nuuk, som vill förbli anonym just på grund av frågans känsliga natur, ser Trumps förnyade intresse som en oroande utveckling i en redan turbulent tid.

”Vi funderar förstås på vad han kan hitta på, och det här är inte bra. Han har visat att han är tillräckligt galen. Vi kan bara hoppas att han inte gör något idiotiskt,” säger taxichauffören.

Grönlands strategiska läge i Arktis har länge varit av intresse för stormakter. Med sin rika förekomst av sällsynta jordartsmetaller och andra värdefulla naturresurser, samt det geopolitiska läget mellan Nordamerika och Europa, har ön blivit allt viktigare i den globala maktbalansen. Klimatförändringarna har dessutom öppnat nya möjligheter för utvinning av dessa resurser, vilket har ökat det internationella intresset ytterligare.

Men alla grönländare ser inte Trumps intresse som något negativt. Angutimmarik Berthelsen från Sisimiut har tidigare uttryckt sitt stöd för Trump och anser fortfarande att Grönland skulle må bättre som en del av USA än inom Rigsfællesskabet, det dansk-färöisk-grönländska samväldet.

”Jag håller inte med om resten, nämligen att det skulle ske en annektering med våld,” förklarar Berthelsen, och fortsätter: ”Det är inte så att jag är rädd för krig eller en militär invasion. Vi har inte ens vapen att försvara oss med, så det finns inget vi kan göra ändå, men det väcker definitivt känslor eftersom folk här vill undvika konflikt.”

Frågan om Grönlands framtida status har varit ett återkommande tema i öns politik de senaste decennierna. Medan självständighetssträvanden har vuxit sig allt starkare, har också insikten om de ekonomiska utmaningarna med full självständighet blivit tydligare. Grönland är idag fortfarande beroende av det årliga danska bidraget på cirka 3,9 miljarder danska kronor, vilket utgör omkring en tredjedel av öns BNP.

På ett personligt plan är Berthelsen mest oroad över att Trumps återkommande intresse för Grönland skapar konflikter mellan invånarna.

”Människor har väldigt olika åsikter, och i vissa familjer har det gått så långt att folk inte pratar med varandra om detta. Det är något jag själv har upplevt,” berättar han.

Trumps uttalande kommer i en tid då Arktis blir allt viktigare ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Rysslands aggressiva politik och Kinas ökade intresse för regionen har gjort att USA förstärkt sin militära närvaro i området. Thule Air Base på nordvästra Grönland är redan en viktig amerikansk militärbas för övervakning av luftrummet i Arktis.

Medan den danska regeringen och det grönländska självstyret har avfärdat möjligheten att sälja ön, fortsätter frågan att skapa diskussion både på Grönland och internationellt. För många grönländare handlar det ytterst om självbestämmande och om rätten att själva avgöra sin framtid, oavsett om det är inom Rigsfællesskabet, som självständig nation eller med närmare band till andra länder.