Guineansk junta förbjuder alla oppositionspartier

Den guineanska militärjuntan har i ett dramatiskt steg effektivt förbjudit all politisk opposition i landet. Beslutet offentliggjordes sent i fredags av ministern för territoriell administration, bara två månader efter att juntans ledare Mamady Doumbouya svors in som president.

Enligt det nya dekretet kommer all verksamhet kopplad till oppositionspartier att upphöra med omedelbar verkan. Ministern motiverade beslutet med att oppositionspartierna ”misslyckats med att uppfylla sina skyldigheter” enligt landets lagar, men specificerade inte vilka överträdelser det skulle röra sig om.

Än mer alarmerande är att dekretet även fastställer att alla tillgångar som tillhör oppositionsgrupperna kommer att beslagtas av staten. Detta innebär i praktiken en total nedmontering av det politiska motståndet mot den nuvarande regimen.

Mamady Doumbouya, en tidigare elitsoldat med utbildning i Frankrike, ledde den militärkupp som avsatte den dåvarande presidenten Alpha Condé i september 2021. Kuppen kom efter en period av växande spänningar i landet, särskilt efter att Condé ändrat konstitutionen för att kunna ställa upp för en tredje mandatperiod, något som utlöste omfattande protester.

När Doumbouya tog makten lovade han initialt en övergång till demokratiskt styre och försäkrade att varken han eller någon annan i militärjuntan skulle kandidera i framtida val. Dessa löften har nu brutits då han svors in som president på obestämd tid tidigare i år.

Guineas demokratiska utveckling har länge varit bräcklig. Landet, som är rikt på mineralresurser som bauxit (en viktig råvara för aluminiumproduktion), järnmalm och guld, har präglats av politisk instabilitet sedan självständigheten från Frankrike 1958. Trots sina naturresurser lever majoriteten av landets 13 miljoner invånare i fattigdom.

Det internationella samfundet har uttryckt djup oro över utvecklingen. Västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS, som tidigare suspenderat Guinea efter kuppen 2021, förväntas nu överväga ytterligare sanktioner mot landet. Även EU och USA har tidigare infört riktade sanktioner mot juntans ledare.

Människorättsorganisationer varnar för att förbudet mot opposition kommer att leda till ökade kränkningar av mänskliga rättigheter. Under de senaste månaderna har flera framträdande aktivister och journalister redan gripits eller tvingats fly landet.

För Guineas ekonomi kan den politiska instabiliteten få allvarliga konsekvenser. Landet är världens näst största producent av bauxit, och den politiska osäkerheten kan påverka internationella investeringar i gruvsektorn. Flera stora gruvbolag, inklusive ryska Rusal och kinesiska företag, har betydande intressen i landet och följer utvecklingen noga.

Förbudet kommer vid en tidpunkt då flera västafrikanska länder, däribland grannländerna Mali, Burkina Faso och Niger, har genomgått liknande militärkupper under de senaste åren. Regionen upplever en demokratisk tillbakagång som oroar internationella observatörer.

Lokala civilsamhällesorganisationer har fördömt dekretet och uppmanat till fredliga protester, trots de risker detta innebär. En företrädare för en nu förbjuden oppositionsgrupp, som önskade vara anonym av säkerhetsskäl, beskrev situationen som ”slutet på all låtsasdemokrati i Guinea” och varnade för att landet nu går mot ett fullständigt auktoritärt styre.

Framtiden för Guinea framstår nu som ytterst osäker. Med ett effektivt förbud mot all opposition och inga tydliga planer för återgång till demokratiskt styre, riskerar landet att isoleras ytterligare från det internationella samfundet samtidigt som dess befolkning fråntas grundläggande demokratiska rättigheter.