Beskedet om Börje Salmings bortgång kom som en chock på torsdagskvällen.
Jo, alla visste ju att han var sjuk – men att det hade gått så snabbt? Bara en dryg månad sedan han och frun Pia valde att berätta om sjukdomstillståndet i Expressen finns den svenska backlegendaren inte längre.
Börje Salmings nära vänner i Kanada hade vetat sedan tidig torsdagsmorgon, nordamerikansk tid. Darryl Sittler, mångårig lagkamrat i Toronto och en god vän till Salming sedan 50 år tillbaka:
– Jag har haft kontakt med Pia och Teresa hela vägen fram till i går kväll, och vi trodde inte att det skulle gå så här snabbt. Samtidigt visste vi att han blev allt sämre snabbt, och saker såg inte så bra ut. Så i ärlighetens namn – det är en hemsk sjukdom, men när man vet att det bara finns en utgång så är det skönt att det ändå gick så snabbt, att han slipper lida.
Sittler märkte att Salming fick kämpa för att klara av att delta i alla ceremonier.
– Jo, han klarade sig då, men i ärlighetens namn var det var bara tack vare hans karaktär och hans beslutsamhet som gjorde att det gick. Han ville göra det här, för familjens skull också. Jag är så glad för hans skull och för hans familj, att det gick att göra det här.
Men det var inte bara tufft för Salming – han kunde också uppskatta alla hyllningarna och den värme som han möttes av.
– Hans familj sa att de inte hade sett honom så här glad sedan han fick diagnosen. Så det blev vi väldigt glada att höra, och tacksamma för att kunde göra det här.
Tiger Williams: ”Plågsamt att se någon lida”
Tiger Williams, även han tidigare lagkamrat till Salming, var hemma i Saskatchewan i mellersta Kanada när han fick veta.
Redan dagen före hade han tagit på sig mössan med nummer 21 på, och rocken som han fått av Salming. Inte för att det var särskilt kallt, det var bara en känsla som kom över honom, efter dagarna han tillbringade tillsammans med ”BJ” nyligen.
Williams visste också hur läget var, han hade varit med sen diagnosen kom, och träffat Salming efter sjukdomsbeskedet. Men den sista gången var annorlunda.
– Det är så svårt att se när någon försvinner, bit för bit. Han kunde inte prata, och man inte vet vad han vill säga. Jag är ändå glad att det ändå gick så pass snabbt, det tycker jag är en tröst. Det är så plågsamt att se någon lida. Och Börje led.
Precis som för Sittler var det emotionellt för Tiger Williams.
– Det var väldigt positivt att få träffa honom och Pia och alla barnen tillammans. Men det var väldigt väldigt, tufft att hålla känslorna i schack, det var väldigt känslosamt, säger Tiger Williams.
Darryl Sittler om starka ögonblicket
Toronto Maple Leafs, klubben som Salming representerade under 16 säsonger, gjorde sitt yttersta för att nummer 21 skulle kunna vara så delaktig som möjligt, och ha det så bra som möjligt. Klubbens president Brendan Shanahan upplät sin svit åt Salming och hans familj, där de kunde umgås före och efter ceremonierna och träffa vänner. Även skådespelare från Salmingfilmen – som spelades in samtidigt i Toronto – kom för att hälsa.
– Han var väl medveten om allt som pågick där, även om han var ansatt av sjukdomen. Man såg det, för han log. Och känslomässigt var han där, säger Sittler.
Ett av de mest uppmärksammande ögonblicken under tiden i Toronto var när Darryl Sittler hjälpte Salming – med Sittler på ena sidan och Mats Sundin på andra – att lyften arm så att Börje kunde vinka till publiken. Det minns nu Sittler med extra värme.
– Ibland i livet händer saker som man vet att man kommer minnas för alltid, och det var ett sånt tillfälle. Såna tillfällen blir det inte så många, så när man väl får uppleva dem sätter man högt värde på dem. Det var en spontan grej, jag vet inte hur mycket Börje var med på det just då, men jag ville bara hjälpa honom att få upp armen, för han förtjänade det. Det var inte ett öga torrt.
Salmings tårar under ”Alfies” tal
Sista kvällen tillsammans följde vännerna Hall of fame-ceremonin där Daniel Alfredsson, Henrik och Daniel Sedin höll sina tal.
Sittler och Williams var där med sina fruar, och hela Salmingklanen var med.
– När Alfredsson höll sitt tal, och när Sedinarna höll sina tal, då rann tårarna på Börje, säger Sittler.
Dagen efter vinkade de av sin kära vän vid hotellet. Sittler säger att han visste att det högst sannolikt var sista gången han skulle se sin vän.
– Det var underbart, många bilder och många tårar och många leendet tillsammans. Det är det allt handlar om, säger han.
”Han var så jävla glad”
Tiger Williams:
– Jag försöker alltid se saker från den ljusa sidan. Och ska man se det som är positivt så är det att Börje fick göra det han ville: Han ville komma till Toronto, han ville åka på Hall of fame-helgen, träffa kompisarna och ta med familjen och njuta av fansens uppskattning. Och han var så jävla glad, det var otroligt. Och sen gjorde han samma sak i Sverige, det var också jäkligt coolt.
– Oavsett om man tror på stjärnorna eller högre krafter så blev det ändå fint att han fick vara med om det här. Det var bra för Börje.
Williams, ett av NHL:s mest ökända råskinn och den mest utvisade spelare någonsin, tar återigen upp Salmings mod när han kom över till NHL på 70-talet
– Jag vetifan om jag hade haft ”the balls” att göra det där som han gjorde, och det han fick utstå. Det är väl bara 0,0001 procent av människorna i världen som skulle göra det.
Så dog Börje Salming
Några dagar senare hyllades Salming för sista gången, under Tidernas hockeygala i Sverige.
Bara en vecka senare finns den största svenska hockeypionjären inte längre.
Familjen visste vartåt det bar, men kunde samlas hemma, precis som han hade velat. Börje Salming slapp åka in till sjukhus.
– Han dog hemma, omgiven av familjen och barnbarnen, alla var där, säger Sittler.