Hegseth: Trump fastställer villkoren för att styra Venezuela

I USA:s utrikespolitiska relationer med Venezuela har nya signaler skickats från den tillträdande administrationen. En högt uppsatt amerikansk tjänsteman, Pete Hegseth, har nyligen uttalat sig om USA:s framtida förhållningssätt till den sydamerikanska nationen under Donald Trumps presidentskap.

Enligt Hegseth, som talade med CBS, kommer ”president Trump att sätta villkoren” för hur Venezuela ska styras framöver. Uttalandet kommer i kölvattnet av Trumps tidigare kommentar om att USA kommer att ha inflytande över Venezuelas styrelseskick ”tills vidare”.

”Det innebär att narkotikaflödet stoppas, det innebär att oljan som togs från oss återlämnas och att kriminella inte skickas till USA”, förklarade Hegseth i intervjun med CBS.

Uttalandet väcker frågor om USA:s avsikter gällande Venezuelas suveränitet och vilken roll Washington kommer att spela i landets inrikespolitik. Venezuela, som har världens största bevisade oljereserver, har länge varit en viktig aktör på den globala energimarknaden, men produktionen har minskat kraftigt under de senaste åren på grund av politisk och ekonomisk instabilitet.

Relationen mellan USA och Venezuela har varit ansträngd under flera år. Under den tidigare Trump-administrationen införde USA hårda ekonomiska sanktioner mot Venezuela, med målet att pressa president Nicolás Maduros regering. Biden-administrationen har i viss mån fortsatt denna politik, men med vissa justeringar.

Hegseth antyder i sitt uttalande att USA anser sig ha rätt till Venezuelas oljeresurser, något som står i stark kontrast till internationella principer om nationers suveränitet över sina naturresurser. Formuleringen ”oljan som togs från oss” är särskilt anmärkningsvärd, eftersom den antyder att USA har ett legitimt anspråk på Venezuelas olja.

Venezuelas oljesektor, som tidigare varit landets ekonomiska ryggrad, har lidit svårt under senare år. Statliga oljebolaget PDVSA har drabbats av bristande investeringar, korruption och sanktioner, vilket har lett till kraftigt minskad produktion. Före krisen var Venezuela en av USA:s viktigaste oljeleverantörer.

Hänvisningen till narkotikahandel är också betydelsefull. Venezuela har anklagats för att vara en transitrutt för narkotika från Sydamerika till USA och Europa, och flera högt uppsatta venezuelanska tjänstemän, inklusive president Maduro, har åtalats i USA för narkotikabrott.

Uttalandet om att ”kriminella inte skickas till USA” kan tolkas som en kritik av migrationsmönster, där många venezuelaner har flytt ekonomisk kris och politiskt förtryck och sökt sig till USA. Sedan 2015 har mer än 7,7 miljoner människor lämnat Venezuela, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, och många har försökt ta sig till USA.

Internationella reaktioner på uttalandet har ännu inte varit omfattande, men det förväntas väcka oro i Latinamerika, där många länder är känsliga för vad som kan uppfattas som amerikansk interventionism. Flera latinamerikanska regeringar har tidigare uttryckt oro över USA:s politik gentemot Venezuela.

Analytiker pekar på att en mer konfrontativ amerikansk hållning gentemot Venezuela kan få konsekvenser för den regionala stabiliteten och för oljemarknaden. Samtidigt noterar vissa bedömare att Trumps kommande administration kan försöka förhandla fram avtal som öppnar för amerikanska oljebolag att återvända till Venezuela, vilket skulle kunna öka landets oljeproduktion.

Frågan om USA:s relation till Venezuela kommer sannolikt att vara en viktig utrikespolitisk fråga för den tillträdande Trump-administrationen, med potentiellt stora konsekvenser för både Venezuelas befolkning och för regionala maktbalanser i Latinamerika.