Distansarbetets baksida: En mer nyanserad bild av hemmakontoret
Pandemin omdefinierade arbetslivet och skapade en våg av distansarbete. Pendlingen försvann och möten digitaliserades. Men fem år senare ser vi en vändning. Många arbetsgivare vill ha sina anställda tillbaka på kontoret. Argumenten för distansarbete har ofta handlat om minskad stress och bättre balans mellan arbete och fritid. Men en ny studie från Falck hälsa och arbetsliv (tidigare Previa) utmanar denna bild. Nästan 38 procent av de tillfrågade som arbetar minst halvtid hemifrån uppger att de upplever antingen "viss stress" eller "hög stress". Bland dem som inte arbetar hemifrån alls är motsvarande siffra drygt 29 procent. Åsa Miemois, hälsostrateg inom arbetsmiljöfrågor på Falck, menar att vi kanske har en något romantiserad bild av distansarbete. Studien pekar på en mer komplex verklighet där hemmakontoret inte alltid är en stressfri oas.
En viktig aspekt är skillnaden mellan de som arbetar några dagar i veckan hemifrån och de som arbetar majoriteten av sin tid på distans. De som tillbringar merparten av sin arbetstid på kontoret upplever oftast distansarbete positivt. Däremot ställs de som arbetar helt hemifrån inför andra utmaningar som kan leda till stress. Att boka möten för varje liten fråga, att ständigt vara tillgänglig, avsaknaden av spontan social interaktion, samt bristen på naturligt dagsljus och den dagliga motionen som en arbetspendling ger, är alla faktorer som kan bidra till ökad stress. Studien belyser vikten av att inte generalisera distansarbetets effekter, utan att istället beakta individuella förutsättningar och arbetsmönster.
Studien visar att unga anställda, under 30 år, är den grupp som upplever mest stress i samband med distansarbete. Detta är något som arbetsgivare bör vara särskilt uppmärksamma på, menar Åsa Miemois. Unga rapporterar generellt sett en högre grad av stressrelaterad ohälsa och psykisk ohälsa. Att sitta ensam hemma med höga krav och eventuellt redan nedsatt hälsa kan förvärra situationen. Istället behöver dessa individer oftast en stödjande arbetsmiljö och socialt sammanhang. Arbetsgivare har ett ansvar att skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö, oavsett var arbetet utförs.
Studien från Falck bygger på över 25 000 hälso- och arbetsmiljöprofiler samt sjukfrånvaro statistik från 150 000 anställda. En tredjedel av de tillfrågade uppger att de upplever stress på risknivå i samband med arbetet. Den högsta stressnivån återfinns bland kvinnor under 30 år, där 45,5 procent rapporterar stress på risknivå och 17 procent rapporterar stressnivåer på hög risknivå. De lägsta siffrorna finns i kategorin män över 50 år. Denna data understryker vikten av att förstå de olika faktorer som påverkar stressnivåer och att anpassa arbetsmiljön därefter.
Att romantisera distansarbete kan vara farligt. Det är viktigt att erkänna att det finns både fördelar och nackdelar med att arbeta hemifrån. För vissa kan det vara en positiv förändring som ger ökad flexibilitet och minskad stress. För andra kan det leda till isolering, ökade krav och försämrad hälsa. Arbetsgivare måste ta ansvar för att skapa en arbetsmiljö som främjar välbefinnande oavsett var arbetet utförs. Det handlar om att erbjuda stöd, tydliga riktlinjer och möjligheter till social interaktion. Att hitta en balans mellan flexibilitet och struktur är avgörande för att skapa en hållbar arbetsmiljö i framtiden.
Framtidens arbetsliv kommer sannolikt att präglas av en hybridmodell där både kontorsarbete och distansarbete har sin plats. För att detta ska fungera på ett hållbart sätt krävs det att vi lär oss av pandemins erfarenheter och tar hänsyn till både individuella behov och organisatoriska mål. Att skapa en arbetsmiljö som främjar hälsa, engagemang och produktivitet, oavsett var arbetet utförs, är en central utmaning för framtidens arbetsgivare. Det handlar om att skapa en kultur där öppen kommunikation, flexibilitet och stöd är centrala värden. En arbetsplats där alla medarbetare känner sig sedda, hörda och värderade, oavsett om de arbetar hemifrån eller på kontoret.
