Två skjutningar, en i Tullinge och en vid Telefonplan i Stockholm, skakade Sverige under 2022. Vid båda tillfällena befann sig barn i de drabbade husen, och vid skjutningen vid Telefonplan skadades både en mamma och ett barn. Åklagaren kopplade morden till gängkriminalitet, men betonade samtidigt att offren själva inte hade några kopplingar till gängmiljön. I villan i Tullinge bodde en känd artist, släkt med en person kopplad till det kriminella nätverket ”Zero”. Detta släktskap blev en central punkt i utredningen, då åklagaren menade att det var motivet bakom attacken. De övriga drabbade familjerna beskrevs som helt oskyldiga.
Fallet involverade flera unga personer, vilket gjorde det extra uppmärksammat. En 16-årig pojke åtalades för morden, medan en då 15-åring åtalades för att ha beställt dem. Tingsrätten dömde 17-åringen, skytten från Linköping, till 12 års fängelse. Den 16-årige anstiftaren dömdes till 10 års fängelse. Dessa långa straff för så unga personer skapade debatt och kritik. 16-åringens försvarsadvokat menade att domstolen påverkats av det politiska trycket att utdöma hårdare straff i samband med den pågående våldsvågen. Domen överklagades till hovrätten.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom gällande de två tonårspojkarna. De ansåg att brotten var exceptionellt allvarliga och präglades av en total likgiltighet inför människoliv. Trots pojkarnas låga ålder ansåg hovrätten att de långa fängelsestraffen var motiverade. En mindre justering gjordes dock, där två månader av straffen drogs av på grund av den tid de suttit häktade med restriktioner. Hovrätten betonade allvaret i brotten och den hänsynslöshet som de unga gärningsmännen visat.
En 22-årig man hade i tingsrätten dömts till 16 års fängelse för medhjälp till mord och grov mordbrand. Hovrätten valde dock att fria honom helt. De ansåg att åklagaren inte lyckats bevisa att 22-åringen haft uppsåt till brotten. Denna friande dom markerade en betydande skillnad mellan tingsrättens och hovrättens bedömningar. Det visade också på komplexiteten i fallet och svårigheterna att bevisa inblandning i en så pass invecklad brottskedja.
En 16-årig flicka, som vid brottstillfället var 15 år, dömdes i tingsrätten för medhjälp till mord. Hennes dom, sluten ungdomsvård i två år, fastställdes även den av hovrätten. Flickans inblandning i morden ansågs vara allvarlig, men hovrätten tog hänsyn till hennes unga ålder vid straffmätningen. Detta fall belyser ytterligare en aspekt av gängkriminaliteten – hur även unga personer kan dras in i våldsspiralen och begå allvarliga brott.
Sammanfattningsvis rörde det sig om ett komplext fall med flera inblandade och en tragisk utgång. Två oskyldiga personer miste livet, och en mamma och ett barn skadades. Fallet uppmärksammades stort på grund av de inblandades unga ålder och de långa fängelsestraff som utdömdes. Det väckte också debatt om hur samhället ska hantera unga kriminella och hur man kan förhindra att de dras in i gängkriminalitet. Hovrätten fastställde till stora delar tingsrättens dom, men friade samtidigt en 22-årig man som tidigare dömts till ett långt fängelsestraff. Detta visar på svårigheterna att utreda och lagföra komplexa brottmål, särskilt när unga personer är inblandade.
