Hur man förhindrar bråk mellan dina arvingar

Frågor om arv och testamenten blir allt vanligare i dagens samhälle, där familjekonstellationerna ser annorlunda ut jämfört med tidigare. Arne Larsson, advokat och expert inom arvsrätt på Familjens Jurist, möter i sitt arbete allt fler personer som har funderingar kring hur de ska hantera sina tillgångar efter sin bortgång.

”Det har blivit vanligare i takt med att fler lever i relationer där det finns barn från tidigare förhållanden. Då har man inte de arvsrätter som fanns förr eller som finns när det bara finns gemensamma barn”, säger Arne Larsson.

Enligt en undersökning som Familjens Jurist lät Sifo genomföra tidigare i år framkom att fem procent av de tillfrågade upplevt påtryckningar från andra att skriva något specifikt i sitt testamente. Bland dem som levde i eller hade levt i bonusfamiljer angav hela tio procent att de utsatts för påtryckningar.

Larsson beskriver hur allvarliga lojalitetskonflikter kan uppstå när någon måste välja mellan att i första hand skydda sin nya partner ekonomiskt vid dödsfall, eller att prioritera sina egna barn.

”Barn som inte är gemensamma barn ärver som huvudregel efter den avlidna föräldern. Genom ett testamente kan dock deras arvsrätt reduceras till den så kallade laglotten, som är hälften av arvet. Den efterlevande partnern får då förfoga över hälften av den avlidnes kvarlåtenskap under sin återstående livstid”, förklarar Larsson.

Ett sådant testamente kan få de egna barnen att känna sig åsidosatta och oroa sig för om något av det resterande arvet kommer att finnas kvar när partnern går bort.

”Det blir ofta frostigt mellan barnen och den efterlevande”, påpekar Larsson.

Påtryckningar om arv förekommer inte bara i familjerelationer. Även personer som varken har partner eller barn kan ibland utsättas för press från släktingar eller till och med grannar som vill ta del av kvarlåtenskapen. Larsson berättar att det kan handla om personer som hjälpt till med praktiska saker under lång tid och gjort det tydligt att de förväntar sig att ärva. Om pengarna istället testamenteras till en välgörenhetsorganisation kan besvikelsen bli stor.

”Bitterheten kan då vara stor för dem som har bjudit in personen till påsk och jul, hjälpt dem och kört dem till kyrkogårdar och vårdcentraler och allt möjligt”, säger Larsson.

Han berättar vidare att det ibland uppstår krav på ekonomisk ersättning i efterhand.

”Då kommer det ofta fram räkningar också. Man försöker i efterhand kalkylera vad allt man har lagt ner har kostat. Sedan är det en annan sak att man inte kan få betalt för sådana saker. Om man ska få betalt för att hjälpa någon krävs det ett avtal från början.”

För att undvika konflikter kring arv lämnar Arne Larsson några viktiga råd. Först och främst bör man noga fundera över hur man vill fördela sitt arv. Testamentet ska vara tydligt och lättbegripligt. Om man uttrycker sig vagt och komplicerat ökar risken för konflikter.

Det är också viktigt att ange vad som ska hända om någon av arvingarna i testamentet avlider före en själv, eller om den organisation man vill ska ärva upphör med sin verksamhet.

Vidare betonar Larsson vikten av att säkerställa att testamentet undertecknas och bevittnas korrekt av två vittnen som närvarar samtidigt, och att detta görs så snart som möjligt.

Slutligen rekommenderar han att testamentet förvaras på ett säkert ställe. Det finns flera depåtjänster som erbjuder säker förvaring av testamenten och ser till att de levereras efter dödsfall.

Sammanfattningsvis visar den ökande komplexiteten i familjestrukturer ett växande behov av tydliga testamenten och en medvetenhet om de potentiella konflikter som kan uppstå kring arv. Genom noggrann planering och öppen kommunikation kan många problem undvikas.