Klimatförändringarnas pris: Försäkringsutbetalningar för extremväder mer än fördubblats
Försäkringsbolagens utbetalningar för skador orsakade av extremväder som skyfall och översvämningar har ökat dramatiskt under de senaste åren. En ny sammanställning från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling visar att ersättningarna stigit till 4,2 miljarder kronor mellan 2020 och 2024, jämfört med 1,6 miljarder under föregående femårsperiod.
Den markanta ökningen speglar en oroande trend där klimatförändringar sätter allt större press på både försäkringssystem och fastighetsägare. Experter menar att siffrorna är en tydlig indikation på klimatförändringarnas direkta ekonomiska konsekvenser för det svenska samhället.
En komplicerande faktor är att många husägare, särskilt yngre personer som nyligen kommit in på bostadsmarknaden, ofta saknar kunskap om försäkringsvillkorens begränsningar. Vid översvämningar täcker försäkringar vanligtvis endast skador där vatten kommit in genom fönster eller golvbrunnar, men inte om det trängt in genom tak, väggar eller golv.
”Som fastighetsägare har man ett ansvar att underhålla skalskyddet på huset. Gör man inte det kan man bli utan ersättning från försäkringsbolagen,” förklarar Staffan Moberg, klimatexpert på branschorganisationen Svensk Försäkring.
Försäkringsbolagen varnar för att detta problem kommer att förvärras i takt med att klimatförändringarna intensifieras. Skyfall, översvämningar och andra extrema väderhändelser förväntas bli både vanligare och kraftigare under kommande decennier, vilket ställer nya krav på både husägare och försäkringsbolag.
”Vi ser ett större behov av att förtydliga villaägarens eget ansvar att förebygga mot naturskador,” tillägger Moberg.
Trots att exakta siffror saknas på hur många försäkringstagare som nekas ersättning för vattenskador, vittnar Peter Stark, jurist på Konsumenternas försäkringsbyrå, om att problemet är utbrett. Han möter regelbundet förvirrade och frustrerade villaägare som fått avslag på sina ersättningskrav.
”Många hör av sig till oss och fattar inte varför försäkringen inte täcker skadorna,” säger Stark.
För missnöjda försäkringstagare finns möjligheten att anmäla ärendet till Allmänna reklamationsnämnden. Stark menar dock att chanserna att få rätt är begränsade, särskilt i fall där vatten trängt in genom husets konstruktion. ”Men det finns gråzoner och då finns det goda chanser att få mer ersättning,” påpekar han.
Ännu mer oroande är branschens framtidsutsikter. Svensk Försäkring befarar att vissa fastigheter i framtiden kan bli omöjliga att försäkra överhuvudtaget. Särskilt utsatta är hus i riskzoner – nära vattendrag eller i branta sluttningar där risken för översvämningar eller jordskred är högre.
”Man skulle aldrig försäkra en bil utan bromsar,” säger Moberg som en illustration av problemet.
Denna utveckling är del av en global trend där försäkringsbolag omvärderar riskerna kopplade till klimatförändringar. I flera länder, inklusive USA och Australien, har vissa områden redan blivit ”försäkringsöknar” där fastighetsägare har svårt eller omöjligt att hitta överkomliga försäkringar.
För svenska husägare blir det allt viktigare att vidta förebyggande åtgärder. Experter rekommenderar regelbunden kontroll av husets tak, fasad och dränering. Installation av backventiler i avlopp och pumpar i källare kan också reducera risken för översvämningsskador.
Kommunerna har samtidigt ett växande ansvar för stadsplanering och dagvattenhantering. Flera svenska städer har redan börjat implementera åtgärder som genomsläppliga ytor och dagvattendammar för att minska översvämningsrisker i urbana miljöer.
Sammanställningen från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling understryker vikten av proaktiva åtgärder på alla nivåer – från individuella husägare till nationell politik – för att möta de växande ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna.
