Identifiering av brandoffer i Crans-Montana kan bli försenad

Efter en tragisk händelse i Schweiz ställs rättsmedicinska experter inför betydande utmaningar när det gäller att identifiera offren. Enligt rapportering från Berner Zeitung är identifieringsprocessen särskilt komplex då flera faktorer komplicerar arbetet.

I situationer där visuell identifiering av anhöriga anses otillförlitlig måste rättsmedicinare vända sig till alternativa metoder. En sådan metod innebär att spåra serienummer på implantat, proteser eller pacemakers. Denna teknik, som annars är effektiv vid identifiering av äldre offer, är dock mindre användbar i den aktuella situationen eftersom många av de drabbade är yngre personer som sällan har sådana medicinska hjälpmedel.

Brändernas destruktiva natur skapar ytterligare komplikationer för utredarna. Höga temperaturer förstör ofta viktiga identifieringsmarkörer som fingeravtryck och andra fysiska kännetecken. I dessa fall blir DNA-analys den mest tillförlitliga metoden. Genom att jämföra DNA-profiler från offren med nära släktingar kan rättsmedicinare fastställa identiteter med hög säkerhet. Denna process är dock tidskrävande och tekniskt utmanande.

Till skillnad från flygolyckor eller händelser på platser med begränsat tillträde, där passagerarlistor eller deltagarförteckningar kan ge en tydlig bild av vilka som kan ha drabbats, saknas sådana listor i det aktuella fallet. När en offentligt tillgänglig bar eller lokal drabbas av en tragedi är antalet potentiella offer betydligt större och svårare att kartlägga.

Den internationella dimensionen av händelsen komplicerar arbetet ytterligare. Offren kommer inte bara från Schweiz utan från flera andra länder, vilket medför logistiska utmaningar för de schweiziska myndigheterna. Kontakten med anhöriga utomlands kräver diplomatisk samordning, och olika länders rättssystem och identifieringsprotokoll kan variera, vilket försvårar processen.

Schweiziska myndigheter har aktiverat särskilda krisprotokoll för att hantera situationen. Internationella samarbeten med bland annat Interpol har inletts för att underlätta identifieringsarbetet över landsgränserna. Rättsmedicinska team arbetar dygnet runt för att så snabbt som möjligt ge anhöriga svar.

I liknande fall historiskt har DNA-analys visat sig vara avgörande. Efter terrorattacken mot Bataclan i Paris 2015 och brandkatastrofen i Göteborg 1998 var DNA-jämförelser en central del i identifieringsarbetet. Med dagens teknologi har processen förbättrats, men den grundläggande utmaningen kvarstår – att säkra tillräckligt intakt biologiskt material för analys.

Experter inom katastrofmedicin påpekar att det psykologiska traumat för anhöriga förvärras av osäkerheten kring offrens identiteter. Därför prioriteras identifieringsarbetet högt, samtidigt som myndigheterna måste balansera mellan snabbhet och noggrannhet.

Schweiziska Röda Korset och andra stödorganisationer har upprättat särskilda hjälplinjer för anhöriga, och psykologiskt stöd erbjuds både till familjemedlemmar och till räddningspersonal som deltar i arbetet.

Rättsmedicinska experter betonar att trots de svåra omständigheterna fortsätter arbetet metodiskt. Modern teknik, internationellt samarbete och beprövade rutiner ger goda förutsättningar för att kunna ge anhöriga svar, även om processen tar tid.

Händelsen har väckt debatt om säkerhetsrutiner vid offentliga sammankomster i Schweiz, och myndigheterna utvärderar nu om befintliga föreskrifter behöver skärpas för att förhindra liknande tragedier i framtiden.