IMF: Krig med Iran kan skapa en global recession

Globala ekonomin på gränsen till recession enligt IMF-prognos

”Riskerna domineras tydligt av nedåtrisker”, konstaterar ekonomerna på Internationella valutafonden IMF i sin senaste analys.

”Vissa nedåtrisker har blivit mer framträdande sedan prognosen uppdaterades i januari 2026, särskilt de som är kopplade till en mer utdragen konflikt i Mellanöstern”, tillägger de i World Economic Outlook som presenteras i samband med IMF:s vårmöte i Washington.

En allvarlig situation som IMF skisserar i rapporten målar upp bilden av en omfattande energikris med betydande effekter på den globala produktionen. I ett sådant scenario skulle den globala tillväxten i år kunna sjunka till 1,3 procent – något som IMF-ekonomerna beskriver som en ”global recession”.

Inflationstrycket skulle också bli betydligt mer kännbart i detta scenario, med globala prisökningar på 5,8 procent i årstakt 2026 och 6,2 procent 2027.

Liknande globala ekonomiska kriser har endast inträffat fyra gånger under de senaste 45 åren, bland annat under pandemin och i samband med den stora finanskrisen 2008, enligt IMF.

I huvudscenariot, som förutsätter att Irankriget avslutas relativt snart och inte leder till några långvariga större ekonomiska störningar, förutspås tillväxten bromsa in till 3,1 procent i år och 3,2 procent 2027.

Inflationsprognosen har höjts med 0,2 procentenheter per år till 4,4 procent 2026 och 3,7 procent 2027.

Konflikten i Mellanöstern raderar ut det som kunde ha blivit en global återhämtning, enligt IMF. Det handlar om högre råvarupriser, högre inflationsförväntningar och finansiell oro, men också störningar i leveranskedjor, bristsituationer och valutaoro.

IMF:s prognos för den globala handelstillväxten sänks till 2,8 procent i år i huvudscenariot, ned från förra årets 5,1 procent. En svag återhämtning till en handelstillväxt på 3,8 procent förväntas 2027.

För Sveriges del räknar IMF med en tillväxt på 2,0 procent i år och 1,9 procent 2027, upp från 1,5 procent förra året. Detta kan jämföras med Riksbankens prognos på 2,5 respektive 2,6 procent, och regeringens prognos på 2,8 respektive 2,5 procent.

Den svenska inflationen väntas enligt IMF falla till 1,5 procent i år för att sedan stiga till 1,8 procent 2027, ned från 2,6 procent förra året. Riksbanken räknar med 0,8 respektive 2,0 procent, medan regeringen i sin vårbudget antog 0,5 respektive 1,7 procent.

I IMF:s huvudscenario i den nya utgåvan av World Economic Outlook är prognosen för global tillväxt 3,1 procent i år och 3,2 procent 2027. Detta kan jämföras med prognosuppdateringen i januari – före Irankriget – då tillväxten för i år beräknades till 3,3 procent.

För euroområdet sänker IMF tillväxtprognosen i huvudscenariot med 0,2 procentenheter både 2026 och 2027, till 1,1 respektive 1,2 procent. Prognosen för Storbritannien tar en ännu större smäll, ned med 0,5 procentenheter i år till 0,8 procent.

För USA sänks årets tillväxtprognos med 0,1 procentenheter till 2,3 procent, medan prognosen för 2027 höjs med 0,1 procentenheter till 2,1 procent.

Kinas tillväxtprognos sänks med 0,1 procentenheter i år till 4,4 procent, medan prognosen för nästa år lämnas oförändrad på 4,0 procent.

Rapporten belyser hur globala ekonomiska utsikter kan förändras snabbt beroende på geopolitiska händelser. Mellanösternkonflikten har skapat en osäkerhet som påverkar allt från energipriser till leveranskedjor och finansmarknader världen över.

IMF:s ekonomer uppmanar till skärpt ekonomisk politik för att hantera den förhöjda osäkerheten och inflationstrycket. Centralbanker står inför den svåra balansgången att bekämpa inflationen utan att kväva den redan svaga tillväxten.

För handelsberoende ekonomier som Sverige innebär den svaga globala handelstillväxten särskilda utmaningar, trots att landets tillväxtprognos ser något bättre ut än för många andra europeiska länder.

Med tanke på de ökade riskerna för en allvarligare global kris uppmanas regeringar att förbereda stödåtgärder som snabbt kan aktiveras om det värsta scenariot skulle inträffa, samtidigt som de behöver hantera redan ansträngda offentliga finanser efter pandemiåren.