Populationen av järvar i Sverige har ökat från förra årets mätning och ligger nu stabilt över det nationella referensvärdet, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Under säsongen 2024/2025 beräknas antalet järvar i landet uppgå till omkring 702 individer, vilket är en märkbar ökning från föregående säsongs 655 djur.

”Järvstammen i Sverige ligger konsekvent över det nationella referensvärdet på 600 individer,” konstaterar Robert Ekblom, vilthandläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Den positiva utvecklingen kommer efter flera års målmedvetet bevarandearbete för att skydda denna tidigare hotade art. Järven, som är ett av Sveriges fyra stora rovdjur tillsammans med björn, varg och lo, har historiskt sett varit koncentrerad till landets fjällområden, men under de senaste decennierna har arten expanderat sitt utbredningsområde både söderut och österut.

Denna geografiska spridning tyder på en resilient population som anpassar sig till nya miljöer utanför sina traditionella habitat. Forskare har observerat etableringar i skogslandskap långt från fjällkedjan, vilket indikerar att järven visar en större ekologisk flexibilitet än man tidigare trott.

Årets inventering baseras på en ny metod som använder DNA-analys av insamlade prover, vilket anses ge betydligt mer tillförlitliga resultat än tidigare inventeringsmetoder. Traditionellt har järvinventeringar förlitat sig på snöspårning och identifiering av föryngringslyor, metoder som är starkt beroende av stabila vinterförhållanden.

”Resultaten påverkas mindre av faktorer som klimatförändringar, vilket tidigare har försvårat inventering av lyor vid flera tillfällen,” förklarar Ekblom. Den nya DNA-baserade metodiken ger forskarna möjlighet att få en mer exakt bild av populationens storlek och utbredning, oberoende av väderförhållanden.

Klimatförändringar har under senare år skapat utmaningar för traditionell järvinventering, då kortare och mindre snörika vintrar har gjort det svårare att lokalisera och verifiera järvlyor. Den nya metoden representerar därför ett viktigt framsteg i övervakningen av denna skygga art.

Järvens ökande population och utbredning innebär dock inte att arten är utan utmaningar. Som toppredator med stora revir är järven känslig för mänsklig aktivitet och fragmentering av habitat. Dessutom är arten långsamreproducerande, vilket gör den sårbar för plötsliga populationsminskningar.

Naturvårdsverkets fortsatta övervakning av järvstammen är en del av Sveriges åtagande enligt EU:s art- och habitatdirektiv, där järven är listad som en skyddad art. Det nationella referensvärdet på 600 individer representerar den miniminivå som anses nödvändig för att säkerställa artens långsiktiga överlevnad i Sverige.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och andra institutioner fortsätter att studera järvens ekologi och anpassningsförmåga i de nya miljöer där den etablerar sig. Denna forskning är avgörande för att utveckla effektiva förvaltningsstrategier som balanserar artskydd med andra intressen, såsom rennäring och jakt.

Järven är en art som väcker starka känslor, särskilt i områden där den kan orsaka skador på tamdjur. I renskötselområden kan järvpredation leda till betydande ekonomiska förluster för samiska renskötare, vilket skapar komplexa förvaltningsutmaningar.

Naturvårdsverket framhåller att den positiva populationstrenden ger myndigheten ett bättre underlag för beslut kring skyddsjakt och andra förvaltningsåtgärder. Med en population som stabilt överstiger referensvärdet finns det större utrymme för flexibilitet i förvaltningen, samtidigt som artens bevarandestatus säkras.

Den nya inventeringsmetoden kommer att fortsätta utvecklas och förfinas under kommande år för att ge ännu mer detaljerad information om järvpopulationens struktur, hälsostatus och genetiska mångfald.