1. Upprorsmakarnas överraskande offensiv och HTS framfart:
Den extremistiska gruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), som länge bekämpat den syriska regimen, inledde förra veckan en överraskande och framgångsrik offensiv. Aleppo, en av Syriens största städer, föll först, följt av flera andra viktiga städer. Under lördagskvällen intog rebellerna även Homs efter att regeringsstyrkorna lämnat staden. Tidigt på söndagen deklarerade HTS att president Bashar al-Assads tid vid makten var över och Damaskus befriat från hans styre. HTS har under senare tid vuxit till den starkaste oppositionsgruppen mot al-Assad och kontrollerar stora delar av Idlib-provinsen i nordvästra Syrien.
2. HTS styre och ideologi:
I de områden de kontrollerar har HTS etablerat en administrativ gren som ansvarar för allt från social välfärd och utbildning till sjukvård och infrastruktur. Dock styrs all makt från det rättsliga systemet, som bygger på en strikt tolkning av sharia. Religiösa domstolar tillämpar sharia-lagar, enligt terrorismforskaren Magnus Ranstorp. Liksom andra liknande grupper är HTS yttersta mål att etablera en islamisk stat baserad på sharia.
3. HTS historia och transformation:
HTS ledare, Abu Mohammed al-Jawlani, blev känd som ledare för al-Qaidas syriska gren, Nusrafronten, redan 2011. Organisationen växte snabbt, attraherade anhängare, genomförde attacker och säkrade finansiering genom donationer, skatter och beslagtagande av tillgångar i de områden de kontrollerade. År 2016 tillkännagav al-Jawlani officiellt att HTS bröt med al-Qaida, även om många tror att kontakterna mellan organisationerna har fortsatt. En ny transformation skedde då HTS absorberade olika jihadistgrupper och försökte distansera sig från global jihadism och al-Qaida för att agera mer pragmatiskt. Trots detta betecknas HTS fortfarande som en extremistgrupp. Det var under denna transformation, år 2017, som Nusrafronten upplöstes och HTS bildades.
4. HTS försök till legitimering:
Sedan brytningen med al-Qaida har HTS delvis ändrat sina mål. Al-Jawlani har mjukat upp den strikta jihadistiska ideologin för att göra gruppen mer attraktiv för bredare grupper. Organisationen undviker nu jihadistiska uttryck och islamistiska referenser i sina officiella uttalanden. HTS hävdar idag att de är helt oberoende och inte följer al-Qaida eller andra parter. USA:s regering anser dock att viss kommunikation mellan dem fortsätter. HTS är terrorlistad av flera länder, inklusive USA, EU och FN.
5. Syriens turbulenta historia:
Syrien är en relativt ung stat, grundad i ett område med tusentals år av mänsklig bosättning. Både Damaskus och Aleppo är bland världens äldsta städer. Fram till slutet av första världskriget var dagens Syrien en del av det Osmanska riket. Mellan krigen styrdes Syrien av Frankrike, som sedan drog sig tillbaka efter andra världskriget. Syriens politiska historia har sedan dess präglats av oroligheter och brutalitet. Landet har krigat mot Israel flera gånger sedan slutet av 1940-talet och bildade en kortlivad union med Egypten och Gazaremsan i slutet av 1950-talet. Efter flera kupper på 1960-talet tog al-Assad-familjen makten, först Hafez al-Assad och efter hans död år 2000, hans son Bashar al-Assad. Bashar al-Assad har lyckats behålla presidentposten, till stor del tack vare ryskt stöd, även under det inbördeskrig som härjat landet sedan den arabiska våren i början av 2010-talet.
6. HTS framtid och Syriens öde:
HTS snabba framryckningar och al-Assads till synes vacklande grepp om makten reser många frågor om Syriens framtid. Kommer HTS lyckas etablera ett islamiskt styre? Hur kommer omvärlden reagera på en eventuell HTS-seger? Kommer det leda till ökad instabilitet i regionen? Syriens framtid är fortfarande oviss, och den snabba utvecklingen de senaste veckorna gör det tydligt att landet står inför en avgörande tidpunkt i sin historia. Det internationella samfundets roll och de olika aktörernas agerande kommer att vara avgörande för hur Syriens framtid kommer att se ut.
