Lagen om olaga integritetsintrång, införd 2018 för att bekämpa hämndporr och andra nätkränkningar, har hittills resulterat i över 12 000 polisanmälningar, men endast 145 domar. Trots den ökande förekomsten av AI-genererad pornografi, så kallade deepfakes, finns inga kända fall där lagen använts för att åtala spridning av sådant material. Detta trots att AI-porr med kvinnliga kändisar är lättillgängligt online och har setts av tiotusentals. Bristen på domar väcker frågor om lagens effektivitet i att hantera den nya tekniken.
Svenska kvinnoorganisationer kritiserar lagstiftningen för att vara otillräcklig och efterfrågar ett klargörande om lagen om olaga integritetsintrång även omfattar AI-genererat material, exempelvis manipulerade bilder där kvinnor ”kläs av” eller deras ansikten monteras in i porrfilmer. Jämställdhetsminister Paulina Brandberg erkänner problemet och betonar vikten av att följa hur väl lagstiftningen täcker denna typ av kränkningar. Samtidigt menar Ängla Pändel, advokat och ordförande vid Institutet för juridik och internet, att den nuvarande lagen bör vara tillräcklig, med hänvisning till förarbetena som indikerar att den även gäller manipulerat material.
SVT:s granskning har identifierat fyra polisanmälningar gällande spridning av AI-genererade nakenbilder, rubricerade som olaga integritetsintrång, men ingen av dem har lett till åtal. Lena Larsson, kriminalinspektör på polisens Nationella operativa avdelning (NOA), pekar på flera faktorer som försvårar lagföring av AI-porr. Dels kan fallen hamna under andra brottsrubriceringar, som förtal, sexuellt ofredande eller barnpornografibrott. Dels är det svårt att bevisa vem som sprider materialet, då spridarna ofta använder plattformar som inte samarbetar med polisen.
Den snabba utvecklingen av AI-teknik har skapat nya utmaningar för rättsväsendet. Att bevisa vem som skapat och spridit AI-genererat material är komplext, och de anonyma nätmiljöerna erbjuder gärningspersonerna ett visst skydd. Det är också en utmaning att avgöra var gränsen går mellan yttrandefrihet och kränkning av privatlivet i den digitala världen. Lagstiftningen måste anpassas till den teknologiska utvecklingen för att effektivt kunna skydda individer från nya former av nätkränkningar.
Debatten om AI-porr och dess rättsliga konsekvenser är komplex. Å ena sidan finns behovet av att skydda individer från kränkningar och att säkerställa att lagen är tillräckligt skarp för att hantera den nya tekniken. Å andra sidan finns risken att en alltför vidlyftig lagstiftning kan inskränka yttrandefriheten och skapa problem med bevisföring. Det är viktigt att hitta en balans mellan dessa intressen för att skapa en tryggare digital miljö.
SVT:s försök att intervjua svenska toppolitiker, idrottsstjärnor och influencers som utsatts för eller riskerat att utsättas för AI-porr har varit resultatlösa. Ingen av de kontaktade personerna har velat medverka, vilket tyder på att det finns en stor stigma och rädsla förknippad med att bli utsatt för denna typ av kränkning. Det är viktigt att skapa ett klimat där offren känner sig trygga med att anmäla och att samhället erbjuder tillräckligt stöd och skydd.