Mellanösternkonfliktens ekonomiska efterverkningar blir alltmer påtagliga, särskilt genom dess inflationsdrivande effekt. Enligt en ny rapport från Konjunkturinstitutet (KI) väntas de stigande oljepriserna till följd av kriget öka inflationen med 0,6 procentenheter under 2026 och ytterligare 0,2 procentenheter året därpå. Detta scenario förutspås leda till att Riksbanken kommer att höja styrräntan mot slutet av 2026, enligt KI:s prognoser.

I KI:s senaste konjunkturbarometer, som presenterades tidigare idag, framgår att stämningsläget i den svenska ekonomin är i stort sett oförändrat under mars månad. Barometerindikatorn steg marginellt till 99,9 från föregående månads 99,7. Trots denna svaga förbättring i det övergripande ekonomiska läget har svenska hushåll blivit mer pessimistiska.

Konfidensindikatorn för hushållen sjönk från 96,3 i februari till 95,2 i mars, vilket signalerar en ökad oro bland konsumenterna. Enligt KI beror nedgången främst på att hushållen har fått mer pessimistiska förväntningar på den svenska ekonomins utveckling framöver.

”Samtliga indikatorer i näringslivet visar på ett normalt stämningsläge, med undantag för byggbranschen där situationen stärktes ytterligare och nu är starkare än normalt. Hushållens stämningsläge är dock svagare än normalt och föll något i mars. Företagen förväntar sig att försäljningspriserna kommer att öka i normal omfattning under de kommande tre månaderna,” skriver Konjunkturinstitutet i sin rapport.

Den pågående konflikten i Mellanöstern skapar alltså betydande ekonomiska utmaningar även för länder som inte är direkt inblandade. Sverige, med sin exportberoende ekonomi, påverkas indirekt genom globala prisstegringar och marknadsvolatilitet. Oljepriserna, som är särskilt känsliga för geopolitiska spänningar i Mellanösternregionen, har en central roll i denna påverkan.

Högre energipriser slår igenom i hela ekonomin och påverkar både produktionskostnader och transportkostnader, vilket i slutändan drabbar konsumentpriserna. Detta är en av anledningarna till att KI förutspår en inflationsökning de kommande åren. Den förväntade räntehöjningen från Riksbanken mot slutet av 2026 kan ses som en direkt följd av denna utveckling, då centralbanken måste agera för att hålla inflationen i schack.

Byggbranschens positiva utveckling sticker ut i den annars försiktiga ekonomiska bilden. Sektorn har visat sig motståndskraftig trots tidigare höjda räntor och inflationstryck, vilket kan indikera att vissa delar av näringslivet har börjat anpassa sig till det nya ekonomiska landskapet.

För hushållen är situationen mer ansträngd. Den ökade pessimismen kring Sveriges ekonomiska framtid kan få konsekvenser för konsumtionen, vilket i sin tur kan hämma den ekonomiska återhämtningen. Om hushållen blir mer återhållsamma med sina utgifter på grund av ekonomisk osäkerhet, kan det leda till en nedåtgående spiral som påverkar både detaljhandeln och tjänstesektorn.

Det bör noteras att företagen förväntar sig att försäljningspriserna kommer att öka i normal omfattning under det kommande kvartalet. Detta kan tyda på att näringslivet inte förväntar sig någon dramatisk prisutveckling på kort sikt, vilket skulle kunna ge viss stabilitet i en annars osäker tid.

Sammantaget visar KI:s rapport att den svenska ekonomin står inför flera utmaningar kopplade till den geopolitiska situationen i Mellanöstern. Högre inflation, potentiella räntehöjningar och en tilltagande pessimism bland hushållen är faktorer som kan bromsa den ekonomiska utvecklingen de kommande åren. Samtidigt finns tecken på motståndskraft inom vissa sektorer, vilket ger hopp om att ekonomin kan anpassa sig till de nya förutsättningarna.