I slutet av januari utsattes den strategiskt viktiga oljeledningen Druzhba för ett ryskt anfall, vilket har utlöst en diplomatisk spänning mellan Ukraina och två EU-länder. Under lördagen presenterade ukrainska myndigheter nya uppgifter i ett försök att klargöra situationen kring den skadade infrastrukturen.

Konflikten har trappats upp mellan Ukraina å ena sidan och Ungern och Slovakien å andra sidan, där de två EU-länderna uttrycker missnöje över Ukrainas hantering av oljeledningen. Druzhba-ledningen, vars namn betyder ”vänskap” på ryska, har i årtionden varit en viktig försörjningskanal för rysk olja till centraleuropeiska länder.

Serhiy Koretsky, chef för det statliga olje- och gasbolaget Naftogaz, förklarade situationen efter ett möte där tekniska detaljer diskuterades: ”Vid mötet visade vi detaljerat material från platsen för attacken och demonstrerade de utmaningar som våra specialister står inför.”

Både Ungern och Slovakien, som fortsätter att importera rysk olja trots EU:s sanktionspolitik mot Moskva, hävdar att Kyiv döljer den verkliga omfattningen av skadorna på ledningen. De två länderna har krävt att oljeleveranserna ska återupptas snarast och antyder att Ukraina medvetet fördröjer reparationsarbetet.

Spänningarna kring Druzhba-ledningen illustrerar de komplexa energirelationerna i regionen. Medan EU generellt försöker minska sitt beroende av ryska energikällor sedan invasionen av Ukraina 2022, har vissa medlemsländer sökt undantag från sanktionerna. Ungern och Slovakien, som är starkt beroende av rysk olja, har konsekvent motsatt sig fullständiga importförbud.

Energianalytiker påpekar att konflikten har djupare politiska dimensioner. Ungersk och slovakisk motvilja mot EU:s Ukraina-stöd har vid flera tillfällen kommit till uttryck i olika europeiska forum. Båda länderna har använt Druzhba-ledningen som argument för att bromsa vissa stödpaket och sanktioner.

Ukrainska experter betonar att reparationsarbetet är komplext och farligt på grund av fortsatta ryska luftangrepp. Områdena kring infrastrukturen är ofta måltavlor för ryska attacker, vilket försvårar reparationsarbetet avsevärt.

”Vi arbetar under extremt svåra förhållanden där säkerheten för våra tekniker måste prioriteras,” förklarade en talesperson för Ukrainas energiministerium i ett separat uttalande. ”Anklagelser om att vi medvetet skulle fördröja reparationerna är helt ogrundade.”

Situationen belyser de bredare utmaningarna för europeisk energisäkerhet. Före kriget levererade Druzhba-ledningen cirka en miljon fat rysk olja per dag till flera centraleuropeiska länder. Störningar i denna försörjningskedja sätter press på regionala raffinaderier och energimarknader.

Energiexperter understryker att denna konflikt också speglar EU:s interna splittring kring hur man ska hantera energirelationerna med Ryssland. Medan länder som Polen och de baltiska staterna förespråkar ett totalt avbrytande av ryska energiimporter, intar andra medlemsländer, särskilt de utan alternativa försörjningsvägar, en mer försiktig hållning.

Mötesdeltagare uppger att tekniska diskussioner kommer att fortsätta under de kommande dagarna. Representanter från EU-kommissionen har erbjudit sig att medla i konflikten och potentiellt bidra med expertis och resurser för att påskynda reparationsarbetet, förutsatt att säkerhetsförhållandena tillåter det.

Den fortsatta spänningen kring Druzhba-ledningen utgör ytterligare ett exempel på hur energifrågor har blivit en central del av den geopolitiska dynamiken i Europa sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.