Årets milda decemberväder med plusgrader, öppna vattendrag och osäkra snöförhållanden i norra Sverige skapar stora problem för renskötseln. Tomas Marsja, ordförande i Girjas sameby, uttrycker sin frustration över det återkommande problemet med växlande is- och töväder redan från oktober, vilket försvårar renskötseln avsevärt. För bara tio till femton år sedan var detta ett marginellt problem begränsat till enstaka dagar, men nu sträcker sig perioden med osäkra förhållanden över flera månader. Detta tvingar renskötarna till omfattande och energikrävande förflyttningar av renarna, vilket påverkar djurens hälsa negativt. Det senaste regnvädret riskerar dessutom att skapa isbildning på sluttningar, vilket ytterligare försvårar renarnas framkomlighet.
Den oberäknerliga väderförhållandena är ett allt vanligare fenomen. Tidigt snöfall följs av isbildning, vilket skapar svåra betesförhållanden för renarna. Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet, bekräftar detta mönster och beskriver hur förra vintern, med tidig snö och frusna marker i skogslandet, tvingade renarna att stanna kvar på fjället där tillgången på föda är begränsad. Rosqvist, som tillsammans med klimatologiprofessor Erik Kjellström, forskar om klimatförändringarnas konsekvenser för renskötseln, uttrycker sin oro över den snabba utvecklingen och hur klimatförändringarnas effekter blir alltmer påtagliga.
De extrema vädersituationerna under 2024, med både tidig snö och milda perioder, har skapat en oroande situation för renskötseln. De oberäkneliga väderomslagen gör det svårt att planera och anpassa renskötseln, och renarna tvingas till långa och ansträngande vandringar i sökande efter bete. Detta belastar djuren och påverkar deras hälsa negativt. Renskötarna vittnar om hur renarnas beteende förändras som en direkt följd av klimatförändringarna. De traditionella kunskaperna och erfarenheterna räcker inte längre till för att förutsäga väder och betesförhållanden, vilket kräver nya strategier och anpassningar inom renskötseln.
Tomas Marsja betonar vikten av att stödja renarna i den pågående klimatomställningen. Han menar att renarna, trots sin anpassningsförmåga, behöver hjälp för att klara de alltmer utmanande förhållandena. Det krävs nya flexibla betesstrategier och anpassade betesområden baserade på aktuella vädermönster. Marsja efterfrågar också konkreta åtgärder och stöd för att renskötarna ska kunna genomföra de nödvändiga förändringarna och anpassa sin verksamhet till det förändrade klimatet. Han kritiserar att diskussionerna om omställning ofta sker på en teoretisk nivå medan renarna och renskötarna är de som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser.
Sammanfattningsvis står renskötseln i norra Sverige inför stora utmaningar på grund av klimatförändringarna. Oberäkneliga väderförhållanden med växlande temperaturer, tidig snö och isbildning försvårar renarnas betesmöjligheter och tvingar dem till ansträngande förflyttningar. Detta påverkar renarnas hälsa negativt och skapar oro bland renskötarna. Forskare bekräftar att klimatförändringarnas effekter blir alltmer tydliga och att det krävs nya strategier och anpassningar inom renskötseln för att möta de nya utmaningarna. Renskötarna efterfrågar flexibla betesstrategier, anpassade betesområden och konkret stöd för att kunna genomföra de nödvändiga förändringarna.
Artikeln belyser de akuta problem som klimatförändringarna skapar för renskötseln och betonar behovet av snabba åtgärder och anpassningar. Den pågående forskningen om klimatförändringarnas konsekvenser för renskötseln är avgörande för att kunna utveckla effektiva strategier och lösningar. Det är viktigt att lyssna på renskötarnas erfarenheter och kunskaper för att kunna skapa hållbara och långsiktiga lösningar för renskötseln i ett förändrat klimat. Artikeln avslutas med en hänvisning till nästa del i serien som kommer att fokusera på Nordkalottens betydelse för klimatarbetet.
