Den kraftiga ökningen av naturskador oroar försäkringsbolagen
Kostnaden för att reparera skador orsakade av extremväder i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste åren. Enligt en ny sammanställning från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har det under de senaste fem åren kostat över fyra miljarder kronor att åtgärda skador efter översvämningar, stormar och andra extremväder. Detta är nästan tre gånger så mycket som under den föregående femårsperioden.
”Vi tror att den här trenden tyvärr kommer fortsätta,” säger Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, i en kommentar till den oroande utvecklingen.
Bland naturskadorna dominerar översvämningar, följt av stormskador. Försäkringsbolagens statistik visar att det är just de vattenrelaterade skadorna som ökar mest, vilket stämmer överens med klimatforskarnas prognoser om kraftigare nederbörd i ett varmare klimat.
Särskilt utsatta är fastigheter byggda enligt äldre byggnormer. ”Äldre fastigheter är särskilt utsatta eftersom de inte är lika rustade för klimatförändringar som nyproduktion är,” förklarar Svanberg. Nyare byggnader har ofta bättre dränering, tåligare konstruktioner och är i många fall byggda med hänsyn till moderna klimatrisker.
Gävle framstår som Sveriges hårdast drabbade kommun i sammanställningen. Under den granskade femårsperioden fick nästan 20 procent av kommunens villaägare ersättning för skador orsakade av extremväder. Totalt betalades över 1,2 miljarder kronor ut till Gävleborna.
Den största enskilda händelsen inträffade under sommaren 2021 när Gävle drabbades av extrema skyfall. Under bara ett dygn föll 161 millimeter regn, vilket ledde till omfattande översvämningar och enorma skador på fastigheter runt om i kommunen.
”Det blev väldigt stora skador efter översvämningarna 2021, men sedan dess har kommunen kämpat med förebyggande insatser,” säger Svanberg. Han påpekar att kommunernas beredskap och förebyggande arbete varierar kraftigt över landet: ”Vissa kommuner tar klimatförändringarna på större allvar. Piteå är på topp baserat på vår rankning, medan andra kommuner halkar efter.”
Klimatforskningen pekar entydigt mot att den typ av extremväder som drabbade Gävle kommer att bli allt vanligare i framtiden. Enligt SMHI förväntas både intensiteten och frekvensen av kraftiga nederbördshändelser öka i takt med att jordens medeltemperatur stiger. Det ställer nya krav på såväl kommuner som fastighetsägare.
För försäkringsbolagen innebär utvecklingen stora utmaningar. Stigande skadekostnader kan på sikt leda till höjda premier, särskilt i riskområden. I vissa länder har försäkringsbolag redan börjat dra sig tillbaka från områden med extremt hög översvämningsrisk, något som än så länge inte skett i Sverige.
Fastighetsmarknaden påverkas också av de förändrade klimatriskerna. Hus i utsatta lägen kan få svårare att behålla sitt värde, medan fastigheter på höjder eller med dokumenterat god motståndskraft mot översvämningar kan bli mer attraktiva.
Branschexperter menar att både privatpersoner och kommuner behöver intensifiera sina förebyggande åtgärder. För villaägare handlar det om allt från att installera backventiler i avlopp till att se över fastighetens dränering och dagvattensystem. För kommuner är utmaningen större och omfattar planering av nya bostadsområden, ombyggnad av VA-system och skapandet av ytor som kan hantera tillfälliga vattenmassor.
Trots de dystra prognoserna finns vissa ljuspunkter. Modern teknik och nya byggmetoder gör det möjligt att bygga mer klimatsäkert, och medvetenheten om problemen ökar bland både beslutsfattare och allmänhet. Men enligt Länsförsäkringars sammanställning är det tydligt att Sverige står inför en stor utmaning när det gäller att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
