Den nya kokboken ”Svenska Kokboken”, specifikt framtagen för skolor och offentliga kök, är ett resultat av samarbetsprojektet ”Nya grödor och produkter” inom ramen för Livsmedel Värmland. Kokbokens fokus ligger på att integrera baljväxter och proteingrödor, odlade både i Värmland och övriga Sverige, i den offentliga måltidsservicen. Detta initiativ drivs av en strävan att främja lokal och regional livsmedelsproduktion, samtidigt som man stärker hållbarhetsperspektivet inom matlagning och konsumtion. Genom att lyfta fram dessa alternativa proteinkällor vill man minska beroendet av importerade livsmedel och samtidigt uppmuntra en mer diversifierad och klimatsmart kost.
En central aspekt i kokbokens utformning är att recepten ska vara anpassade för storskalig matlagning i skolor och offentliga kök. Ola Andersson, köksansvarig på Färjestadsskolan, betonar att det är relativt enkelt att arbeta med lokala råvaror och att den enda skillnaden ligger i en något längre förberedelsetid. Detta indikerar att kokboken erbjuder praktiska och genomförbara lösningar för att integrera de nya råvarorna i befintliga rutiner. Denna pragmatiska approach är avgörande för att uppnå en bred implementering av de föreslagna förändringarna i den offentliga måltidsservicen.
Camilla Andersson lyfter fram ytterligare dimensioner av kokbokens betydelse, utöver den lokala och hållbara aspekten. Hon betonar att användningen av baljväxter och proteingrödor har positiva effekter på beredskap, hälsa och klimat. Beredskapsperspektivet kopplas till en minskad sårbarhet för globala händelser som kan påverka importen av livsmedel. Hälsomässigt bidrar en ökad konsumtion av baljväxter och proteingrödor till en mer varierad och näringsrik kost. Klimatmässigt är dessa grödor mer hållbara än animaliska proteinkällor, då de generellt har en lägre klimatpåverkan. Andersson poängterar också vikten av en balanserad syn på köttkonsumtion, där djuren spelar en viktig roll i det cirkulära jordbruket genom att producera gödsel. Hon framhåller vikten av att introducera dessa matvanor tidigt i livet för att skapa en grund för långsiktigt hållbara kostvanor hos unga.
Lanseringen av kokboken avslutades med ett mingel där gästerna fick möjlighet att provsmaka rätter tillagade med de lokala råvarorna. Jane Åsen, gruppchef på kost och lokalvård i Hammarö kommun, uttryckte sin positiva upplevelse av de serverade rätterna. Hon medgav att tillagningstiden kan vara något längre och att tonåringar initialt kan vara skeptiska till nya smaker. Trots detta uttrycker hon en stark vilja att prova recepten hemma, vilket indikerar att kokboken har potential att inspirera till en ökad användning av baljväxter och proteingrödor även i privata kök. Detta bredare genomslag är viktigt för att skapa en mer omfattande och varaktig förändring av matvanor.
Sammanfattningsvis representerar ”Svenska Kokboken” ett viktigt steg mot en mer hållbar och resilient livsmedelsförsörjning inom den offentliga sektorn. Genom att fokusera på lokala och regionala råvaror, i synnerhet baljväxter och proteingrödor, bidrar kokboken till att stärka den lokala ekonomin, minska miljöpåverkan och främja hälsosamma matvanor. Den praktiska inriktningen med recept anpassade för storskalig matlagning ökar sannolikheten för en lyckad implementering i skolor och offentliga kök. Det positiva mottagandet vid lanseringen tyder på att kokboken har potential att inspirera till en ökad användning av dessa råvaror, både inom den offentliga sektorn och i privata hem.
”Svenska Kokboken” är mer än bara en samling recept; den är ett verktyg för att driva en positiv förändring inom matvanor och livsmedelsproduktion. Genom att erbjuda konkreta och inspirerande exempel på hur man kan integrera baljväxter och proteingrödor i den dagliga kosten, banar kokboken väg för en mer hållbar och hälsosam framtid. Projektet bakom kokboken visar på ett framgångsrikt samarbete mellan olika aktörer, från producenter till kockar och beslutsfattare, för att nå gemensamma mål. Det är ett inspirerande exempel på hur lokala initiativ kan bidra till att skapa en mer hållbar och resilient livsmedelskedja.
