Koranbränningarna i Sverige under 2023, med Salwan Momika som en central figur, utlöste en våg av internationell kritik och oro. Muslimska länder reagerade kraftigt med våldsdåd mot svenska ambassader och hot om terrorattacker i Sverige. Sveriges ansökan om medlemskap i Nato påverkades negativt, särskilt genom Turkiets motstånd. Händelserna skapade en intensiv debatt om yttrandefrihetens gränser i Sverige, där åsikterna var delade om huruvida bränning av heliga skrifter bör skyddas av yttrandefriheten. Richard Jomshof, justitieutskottets ordförande från Sverigedemokraterna, argumenterade starkt för att koranbränningar faller under yttrandefrihetens paraply.
Den uppkomna säkerhetskrisen tvingade den svenska regeringen att tillsätta en utredning för att undersöka möjligheterna att förbjuda koranbränningar. Utredningen, som presenterades sommaren 2023, föreslog bland annat att polisen skulle ges befogenhet att stoppa offentliga sammankomster som bedömdes hota Sveriges säkerhet – ett förslag direkt kopplat till koranbränningarna. Detta förslag syftade till att ge polisen verktyg att hantera situationer där yttrandefrihetsutövningar riskerar att eskalera till våld eller andra säkerhetshot.
Trots att samtliga remissinstanser lämnat sina svar på utredningen redan i november 2023 har regeringen ännu inte agerat. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har valt att prioritera andra lagförslag, och det är osäkert när, eller ens om, ett lagförslag gällande koranbränningar kommer att presenteras för riksdagen. Den tidigare brådskan, driven av Natoprocessen och den intensiva mediala uppmärksamheten, har avtagit. Medlemskapet i Nato är säkrat och intresset för koranbränningar har minskat betydligt, både i media och bland allmänheten.
Regeringens tveksamhet kan också förklaras av den kritik som riktats mot utredningens förslag från flera remissinstanser. En annan avgörande faktor är Sverigedemokraternas (SD) fortsatta motstånd mot ett förbud, med hänvisning till yttrandefriheten. SD:s inflytande i regeringsunderlaget gör det politiskt svårt att driva igenom en lagstiftning som partiet motsätter sig.
Gunnar Strömmer har på senare tid betonat vikten av ”författningsberedskap”, vilket innebär att ha ett färdigt lagförslag som snabbt kan aktiveras om koranbränningarna återigen blir ett utbrett fenomen. Detta antyder att regeringen inte helt har avfärdat möjligheten till ett förbud, men att man avvaktar och ser hur situationen utvecklar sig. Strömmer vill uppenbarligen undvika att driva igenom en lagstiftning som riskerar att splittra regeringen eller skapa ytterligare kontroverser.
Sammanfattningsvis ligger förslaget om ett förbud mot koranbränningar i nuläget på is. Regeringen avvaktar, delvis på grund av den minskade säkerhetsrisken och det avtagande mediala intresset, men också på grund av den kritik som riktats mot utredningens förslag och det fortsatta motståndet från Sverigedemokraterna. Strömmer fokuserar istället på ”författningsberedskap”, vilket innebär att ha ett lagförslag redo ifall situationen skulle förvärras. Framtiden för ett eventuellt förbud mot koranbränningar i Sverige är därmed oviss.
