Bred uppslutning för räntfria lån till Ukraina från frusna ryska tillgångar

Det finns en ”bred uppslutning” inom EU för att Ukraina ska kunna ta räntfria lån från de ryska tillgångar som frysts inom EU, enligt statsminister Ulf Kristersson. Uttalandet kommer efter diskussioner under det senaste EU-toppmötet, där frågan om hur man ska hantera de frusna ryska tillgångarna stod högt på dagordningen.

Trots att Belgien har uttryckt frågetecken kring den juridiska hanteringen av tillgångarna, bedömer Kristersson att det inte rör sig om oöverstigliga hinder. Den svenska statsministern noterar en markant förändring i attityden bland EU:s medlemsländer.

”Tidigare fanns det många, särskilt euroländer, som uttryckte sig extremt skeptiska till att vara mer offensiva när det gäller användningen av frusna ryska tillgångar. Igår lät det precis tvärtom. Så det här förslaget, den skiss som ligger på bordet från kommissionen, tror jag mötte bred uppbackning,” säger Kristersson.

Frågan om hur EU ska hantera de frusna ryska tillgångarna har diskuterats intensivt sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Enligt uppskattningar rör det sig om tillgångar värda flera hundra miljarder euro som frysts som en del av EU:s sanktionspaket mot Ryssland. Att använda avkastningen från dessa tillgångar för att stödja Ukraina har setts som ett sätt att öka det ekonomiska trycket på Moskva samtidigt som man hjälper Kyiv.

Under torsdagen planerar Kristersson att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. På agendan står bland annat stöd för Ukrainas EU-medlemskapsprocess, som statsministern beskriver som ”massivt” från nästan alla håll – med Ungern som ett tydligt undantag.

”Det krävs enhällighet för att gå med i EU. Det är välkänt sedan tidigare och Ungern gör det inte lättare,” konstaterar Kristersson.

Ungerns motstånd mot Ukrainas EU-integrationsprocess har varit ett återkommande hinder inom unionen. Under ledning av premiärminister Viktor Orbán har landet konsekvent blockerat eller försenat beslut om finansiellt och militärt stöd till Ukraina, vilket har skapat spänningar med övriga medlemsländer.

Vid mötet kommer Kristersson och Zelenskyj även att diskutera den retoriska förändringen från USA:s sida, fortsatt svenskt stöd till Ukraina, samt möjligheten att på lång sikt förse Ukraina med svenska JAS Gripen-flygplan.

Den svenska statsministern uttrycker uppskattning över att USA nu tydligare markerar sin frustration över Rysslands ovilja att förhandla om ett slut på konflikten. ”Ju mer Europa och USA talar ungefär samma språk, desto bättre är det,” säger Kristersson.

Uttalandet kommer i en tid då den transatlantiska samordningen av stödet till Ukraina har blivit allt viktigare. Med presidentval i USA senare i år finns en oro över eventuella förändringar i amerikansk policy gentemot Ukraina beroende på valresultatet.

Diskussionen om JAS Gripen till Ukraina har pågått i flera månader. Sverige har tidigare meddelat att man utreder möjligheten att på sikt leverera stridsflygplan, vilket skulle utgöra ett betydande bidrag till Ukrainas luftförsvarskapacitet. Flera andra NATO-länder, däribland Nederländerna, Danmark och USA, har redan åtagit sig att leverera F-16-flygplan till Ukraina.

Mötet mellan Kristersson och Zelenskyj kommer att äga rum mot bakgrund av fortsatta ryska attacker mot ukrainsk infrastruktur och civila mål, samt intensifierade strider i östra Ukraina där ryska styrkor rapporteras göra mindre framryckningar på flera frontavsnitt.