Kuba säger nej till dialog med USA efter senaste oljeräder

Efter upprepade hot om strafftullar mot länder som säljer olja till Kuba har USA:s president Donald Trump nu öppnat för samtal med den karibiska nationen. Under de senaste veckorna har Trump signalerat att USA har inlett kontakter med kubanska ledare för att nå en ”överenskommelse”, dock utan att specificera vad detta skulle innebära.

Kubas vice utrikesminister Carlos Fernández de Cossío bekräftar att länderna har utbytt meddelanden, men tonar ner omfattningen av kontakterna. ”Det pågår ingen dialog just nu,” säger han enligt nyhetsbyrån AP, men tillägger samtidigt att Kuba välkomnar möjligheten till samtal.

”Vi är öppna för dialog. Om vi kan föra en dialog kanske det kan leda till förhandlingar,” förklarar Fernández de Cossío.

Den kubanska ekonomin befinner sig i en djup kris, med återkommande strömavbrott och störningar i oljeleveranserna från Venezuela. USA:s sanktioner har enligt kubanska myndigheter kostat landet mer än 7,5 miljarder dollar – motsvarande cirka 67 miljarder svenska kronor – bara mellan mars 2024 och februari 2025.

Trots öppenheten för samtal drar vice utrikesministern en tydlig gräns för vad som kan diskuteras. Han meddelar att han är öppen för ”informella samtal”, men att landets konstitution, ekonomiska system och styrelseskick inte står på förhandlingsbordet.

Relationen mellan USA och Kuba har länge varit spänd. Under Barack Obamas presidentskap sågs en historisk upptining när länderna återupptog diplomatiska förbindelser 2015 efter mer än fem decennier av avbrott. Donald Trump återinförde dock många restriktioner under sin första presidentperiod, och har nu skärpt tonen ytterligare med hot om tullar mot länder som handlar med Kuba.

Energiförsörjningen är en särskilt känslig fråga för Kuba. Landet har historiskt varit beroende av subventionerad olja från Venezuela, men leveranserna har minskat i takt med att Venezuela genomgått sin egen ekonomiska kris. De amerikanska sanktionerna har ytterligare försvårat Kubas möjligheter att importera bränsle från andra källor.

Analytiker pekar på att Trumps senaste uttalanden kan vara ett försök att vinna röster i Florida, där den kubansk-amerikanska befolkningen traditionellt stödjer en hård linje mot Havanna. Samtidigt kan hotet om utökade sanktioner användas som förhandlingskort för att uppnå amerikanska utrikespolitiska mål.

För Kubas del representerar den ekonomiska situationen en betydande utmaning för landets ledning. Inflationen är hög och tillgången på basvaror begränsad. De långvariga strömavbrotten har lett till ökande missnöje bland befolkningen, något som manifesterades i de ovanligt omfattande protesterna 2021.

Fernández de Cossíos kommentarer om möjligheten till samtal kan tolkas som ett försök att lätta på det ekonomiska trycket utan att ge avkall på regimens grundläggande principer. Den kubanska regeringen har konsekvent anklagat USA för att försöka destabilisera landet genom ekonomiska sanktioner.

Internationella bedömare menar att tidpunkten för eventuella förhandlingar är känslig med tanke på det förestående amerikanska presidentvalet. Utgången av valet kan avgöra om de nyöppnade kommunikationskanalerna utvecklas till meningsfulla samtal eller återigen stängs.

Under tiden fortsätter den kubanska befolkningen att hantera konsekvenserna av den ekonomiska krisen, med långa köer för grundläggande förnödenheter och ett allt mer ansträngt vardagsliv som följd.