Kuba varnar flygbolag att bränslet har tagit slut

Kuba drabbas av allvarlig bränslebrist – flygbolag tvingas ställa in avgångar

En akut bränslebrist på Kuba har tvingat flygbolag att ompröva sina rutter till den karibiska ön. Enligt källor som talat med AP informerades flygbolag i söndags om att bränsle för tankning inte längre kan garanteras på kubanska flygplatser. Krisen påverkar främst långdistansflygningar från Ryssland och Kanada.

Air Canada blev det första stora flygbolaget att reagera på situationen genom att tillkännage ett tillfälligt stopp för sina flygningar till ön. Andra internationella flygbolag förväntas följa efter när bränslebristen fortsätter att försvåra flygoperationer till och från landet.

Kubanska myndigheter har lagt skulden för bränslekrisen på de ekonomiska sanktioner som USA infört mot landet. Sanktionerna har bidragit till en omfattande energikris som nu påverkar flera sektorer i den kubanska ekonomin. Som en direkt konsekvens införde den kubanska regeringen under helgen krisåtgärder, däribland en fyradagarsvecka för anställda vid statligt ägda företag – en drastisk åtgärd som speglar allvaret i situationen.

USAs sanktionspolitik mot Kuba har trappats upp under senare år. President Donald Trump har aktivt arbetat för att isolera den socialistiska regimen genom att hota med straffavgifter mot länder som förser Kuba med olja. Mexico har särskilt pekats ut, då Trump uttryckligen uppmanat den mexikanska regeringen att avbryta sina oljeleveranser till ön.

Energikrisen måste ses i ett bredare geopolitiskt sammanhang. Kuba har historiskt förlitat sig på allierade nationer för oljeimport, tidigare Sovjetunionen och under senare år främst Venezuela. Men när Venezuela självt drabbats av ekonomisk kollaps och minskad oljeproduktion har Kubas situation förvärrats ytterligare.

För den kubanska befolkningen innebär krisen ytterligare påfrestningar i en redan ansträngd vardag. Strömavbrott har blivit allt vanligare och bränslebristen påverkar nu alla transportmedel, från privata fordon till kollektivtrafik. Turistsektorn, en viktig inkomstkälla för landet, drabbas särskilt hårt när internationella flyg ställs in.

Energianalytiker pekar på att Kubas sårbarhet delvis beror på landets föråldrade energiinfrastruktur. Oljeraffinaderier och kraftverk är i behov av omfattande modernisering, men sanktionerna försvårar investeringar och import av nödvändig teknologi.

Den kubanska regimen, ledd av president Miguel Díaz-Canel, står inför ett komplext dilemma där ekonomiska reformer framstår som nödvändiga samtidigt som man vill behålla den politiska kontrollen. Trots upprepade försök att diversifiera ekonomin genom utländska investeringar, särskilt inom turistsektorn, kvarstår beroendet av importerad olja.

Internationella hjälporganisationer har uttryckt oro över situationens humanitära konsekvenser. Sjukhus och andra kritiska samhällsfunktioner påverkas när energitillgången blir osäker. Flera länder, främst i Latinamerika och EU, har uppmanat till dialog mellan USA och Kuba för att lindra krisens effekter på civilbefolkningen.

För flygbolagen innebär situationen betydande logistiska utmaningar. Utan möjlighet att tanka på Kuba måste de antingen medföra tillräckligt bränsle för returresan, vilket begränsar lastkapaciteten, eller omdirigera flygningar via tredje land för tankning.

Analytiker menar att krisen illustrerar hur ekonomiska sanktioner kan få oförutsedda konsekvenser långt utanför den direkta målgruppen. Medan USA:s sanktioner syftar till att pressa den kubanska regimen, drabbas turister, internationella företag och framför allt vanliga kubaner av de omfattande effekterna.