1. Bakgrund och problemställning: Sveriges migrationspolitik har genomgått en betydande åtstramning sedan flyktingkrisen 2015. Trots att invandringen nu är på den lägsta nivån sedan 1997 anser regeringen att det är viktigt att stimulera frivillig återvandring. Migrationsminister Johan Forssell (M) menar att många års hög asylsökandeomsättning har belastat Sverige mer än vad landet klarar av, och att minskad asyltillströmning inte kompenserar för detta. Målet är att fler personer med medborgarskap i andra länder, som inte etablerat sig i Sverige, ska lämna landet. Endast en person utnyttjade det befintliga återvändarstödet under 2023, vilket visar på behovet av förändring.
2. Den föreslagna lösningen och dess inspiration: Regeringen föreslår en drastisk höjning av återvändarstödet – från dagens 10 000 kronor till 350 000 kronor per person, en ökning med 4 600 procent. Inspirationen kommer från Danmark, där ett liknande system med ett maximalt stöd på 150 000 kronor finns. En statlig utredning ifrågasatte dock förslaget och bedömde att det endast skulle leda till att cirka 700 fler personer per år emigrerar, vilket inte är den signifikanta ökning regeringen eftersträvar.
3. Ekonomiska aspekter och potentiella vinster: I statsbudgeten har 105 miljoner kronor avsatts för 2024 för information och administration kring det nya stödet, och för 2026, då det planeras träda i kraft, är budgeten 1,4 miljarder kronor. Forssell menar att detta är en liten kostnad jämfört med de stora kostnaderna för bristfällig integration, och pekar på statens löpande kostnader för stöd och bidrag. Forskaren Joakim Ruist bedömer att staten på lång sikt kan göra en vinst genom minskade utgifter för olika bidrag, men att det kommer att ta 15 år innan det vänder, och att vinsten på ett 25-årsperspektiv uppskattas till 200 miljoner kronor per år.
4. Hantering av outnyttjade medel och utformning av stödet: Migrationsministern försäkrar att om färre personer än beräknat utnyttjar stödet kommer pengarna att gå tillbaka till statskassan och kunna användas till exempelvis skattesänkningar. Regeringskansliet arbetar nu med att förbereda förslaget, och en nationell samordnare ska utses. Man kommer även att undersöka hur man kan undvika bedrägerier och hur en avtrappningsmodell för par och familjer som väljer att ta emot stödet ska utformas. Tanken är att stödet inte automatiskt ska multipliceras med antalet familjemedlemmar, eftersom kostnaderna är lägre för personer som lever tillsammans.
5. Historisk data och framtida prognoser: Statistiken från Migrationsverket visar att antalet personer som ansökt om och beviljats återvändarstöd har varit lågt de senaste åren, med endast en person under 2023. Dagens stöd är 10 000 kronor per person och maximalt 40 000 kronor för en familj. Införandet av ett återvändarstöd på 350 000 kronor per person beräknas leda till att cirka 700 fler personer per år emigrerar. Det återstår att se om denna prognos stämmer och om det nya stödet kommer att leda till den signifikanta minskning av antalet personer som regeringen hoppas på.
6. Sammanfattning och utmaningar: Regeringens förslag om ett kraftigt höjt återvändarstöd är kontroversiellt och dess effektivitet ifrågasätts. Även om det finns potential för långsiktiga ekonomiska vinster finns det osäkerheter kring hur många som faktiskt kommer att utnyttja stödet och om det kommer att leda till en märkbar minskning av antalet personer som stannar i Sverige. Utformningen av avtrappningsmodellen för familjer och åtgärder för att förhindra bedrägerier är viktiga aspekter som behöver utredas noggrant. Det återstår att se om det nya stödet kommer att bli en framgång eller ett kostsamt misslyckande.
