Ökande skolvåld döljs av bristfälliga anmälningar
Våldet i svenska låg- och mellanstadieskolor har ökat de senaste fem åren, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Dock avslöjar nya siffror från Stockholms stad att den officiella statistiken endast representerar toppen av ett isberg. Mellan januari och november 2024 rapporterades över 1300 hot- och våldsincidenter internt inom Stockholms stads grundskolor, men endast 20 av dessa, knappt 2%, anmäldes vidare till Arbetsmiljöverket. Denna diskrepans väcker oro och belyser den allvarliga underrapporteringen av skolvåld. Sveriges Lärare menar att den verkliga omfattningen av problemet döljs och understryker vikten av ett mer transparent och tillförlitligt rapporteringssystem. Huvudskyddsombudet Simon Sandström betonar att det är otroligt problematiskt att inte få en korrekt bild av situationen.
Oklara riktlinjer och rädsla hindrar anmälningar
En central orsak till underrapporteringen är otydliga riktlinjer från Arbetsmiljöverket kring vilka incidenter som ska anmälas. Skolledare och rektorer, som bär ansvaret för anmälningarna, uttrycker svårigheter att tolka Arbetsmiljöverkets definition av "allvarliga incidenter". Grundskoledirektören i Stockholm, Peter Bragner, erkänner att det finns behov av att granska interna rutiner för att säkerställa att alla allvarliga incidenter anmäls korrekt. Även Sveriges Lärare efterfrågar tydligare riktlinjer från Arbetsmiljöverket. Myndigheten medger att anmälningssystemet kan vara svårtolkat men betonar skolhuvudmannens ansvar att hålla sig uppdaterad om gällande regler.
Rädsla för repressalier tystar lärare och rektorer
Utöver otydliga riktlinjer bidrar även rädsla för repressalier till underrapporteringen. Flera lärare vittnar om att de inte vågar anmäla hot och våld av rädsla för negativa konsekvenser, såsom försämrade arbetsvillkor eller uppsägning. En lärare beskriver en situation där hen utsattes för fysiskt våld av en elev men avstod från att anmäla händelsen efter att ha blivit ifrågasatt och anklagad för att ha kränkt eleven av rektorn. Denna typ av erfarenheter skapar en tystnadskultur där lärare undviker att rapportera incidenter.
Facket: Rektorer oroade över skolans rykte
Inte bara lärare, utan även rektorer, kan vara rädda för att anmäla våldshändelser. Enligt Sveriges Lärare oroar sig rektorer för hur deras skolor kommer att uppfattas om antalet anmälningar är högt. Detta tyder på en systematisk problematik där fokus läggs på att skydda skolans image snarare än att adressera det underliggande problemet med våld och otrygghet. Simon Sandström, huvudskyddsombud på Sveriges Lärare i Stockholm, menar att denna oro hindrar rektorer från att agera i enlighet med regler och riktlinjer.
Konsekvenser av underrapportering:
Underrapporteringen av skolvåld får allvarliga konsekvenser. Dels ger det en falsk bild av situationen och försvårar möjligheterna att vidta effektiva åtgärder. Dels utsätts både elever och personal för fortsatt risk när våldshändelser inte anmäls och utreds. Den bristande transparensen bidrar även till en tystnadskultur där offer för våld känner sig övergivna och ovilliga att söka hjälp. För att bryta denna negativa spiral krävs det en ökad medvetenhet om problemet, tydligare riktlinjer från Arbetsmiljöverket, samt ett stärkt skydd för de som vågar anmäla våldshändelser.
Åtgärder för att förbättra situationen:
För att komma till bukt med underrapporteringen och det eskalerande våldet i skolan krävs en rad åtgärder. Arbetsmiljöverket måste ta fram tydligare riktlinjer för vilka incidenter som ska anmälas, och dessa riktlinjer måste kommuniceras effektivt till skolpersonal. Det är också avgörande att skapa en kultur där lärare och rektorer känner sig trygga med att anmäla våldshändelser utan rädsla för repressalier. Detta kan innebära att införa tydliga rutiner för anmälningar, erbjuda stöd och skydd till de som anmäler, samt att aktivt motverka tystnadskulturen. Utöver detta behövs även ett ökat fokus på förebyggande arbete, såsom konflikthantering och anti-mobbningsprogram, för att skapa en tryggare och mer harmonisk skolmiljö för alla.
