Litauens försvarsminister har under torsdagen bekräftat att det finns information om att Ryssland överväger att genomföra okonventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Uppgifterna väcker oro i en redan spänd geopolitisk situation i området.

Försvarsministern Robertas Kaunas gav beskedet till den litauiska nyhetssajten 15min.lt. Enligt ministern finns det underrättelseinformation som tyder på att Ryssland planerar attacker av ett slag som avviker från konventionell krigföring. Vad som gör informationen särskilt anmärkningsvärd är att Ryssland enligt uppgifterna skulle kunna använda drönare av ukrainskt ursprung för att genomföra dessa operationer.

”Vi har information som visar att Ryssland överväger att utföra okonventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland skulle kunna använda ukrainsktillverkade drönare för detta ändamål”, förklarade Kaunas i sin kommentar till mediet.

Varningen kommer i en tid då spänningarna i Östersjöområdet har ökat märkbart under de senaste åren. Regionen har blivit alltmer strategiskt betydelsefull sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022, och säkerhetsläget för de baltiska staterna har försämrats avsevärt. Litauen, som delar gräns med både Rysslands allierade Belarus och den ryska exklaven Kaliningrad, befinner sig i en särskilt utsatt position.

Vad som avses med ”okonventionella kinetiska attacker” kan inkludera olika former av sabotage eller attacker som inte genomförs med traditionella militära medel. Termen ”kinetisk” indikerar att det rör sig om fysisk skada snarare än exempelvis cyberattacker eller annan digital krigföring. Att Ryssland enligt uppgifterna skulle använda ukrainsktillverkade drönare väcker frågor om så kallade ”false flag”-operationer, där ett land utför en attack men försöker låta det se ut som om en annan part ligger bakom.

Den kritiska infrastrukturen i Östersjöregionen omfattar en rad viktiga anläggningar och system. Hit hör bland annat energiförsörjning, telekommunikation, hamnar, gasledningar, elkablar på havsbottnen och andra strategiskt viktiga objekt. Östersjön är ett område med omfattande undervattensinfrastruktur som förbinder olika länder i regionen, vilket gör den särskilt sårbar för sabotage.

Händelser under det senaste året har ökat oron för säkerheten i Östersjön. Flera incidenter med skador på undervattenskablar har rapporterats, och utredningar har pågått kring om dessa kan ha varit resultatet av sabotage. Dessutom har ökad rysk militär aktivitet noterats i området, både på ytan och under vattnet.

Det faktum att den litauiska försvarsministern väljer att offentliggöra denna information kan ses som ett sätt att varna både grannländer och den egna befolkningen, men också som en signal till Ryssland om att man är medveten om planerna. Inom underrättelsekretsar är det ovanligt att man offentliggör sådan specifik information, vilket kan tyda på att situationen bedöms som allvarlig.

Samtidigt finns det enligt Kaunas ingen konkret information om vilka specifika platser som skulle kunna vara i riskzonen för attacker, eller när en sådan operation eventuellt skulle kunna äga rum. Denna oklarhet gör det svårt för säkerhetsmyndigheter att förbereda riktade skyddsåtgärder, och kräver istället en bredare säkerhetshöjning över hela regionen.

De baltiska staterna har under flera år varnat för ökade hot från Ryssland och Belarus. Sedan medlemskapet i NATO har dessa länder arbetat för att stärka både sin militära försvarsberedskap och skyddet av kritisk infrastruktur. EU har också ökat sitt fokus på säkerheten i Östersjöregionen och arbetar med olika initiativ för att skydda undervattensinfrastruktur och andra känsliga anläggningar.

Varningen från Litauens försvarsminister understryker den fortsatt instabila säkerhetssituationen i Östersjöregionen och behovet av fortsatt vaksamhet och samarbete mellan de berörda länderna för att skydda kritisk infrastruktur mot potentiella hot.