London pausar överlämningen av Chagosöarna till Mauritius

I tisdags meddelade den brittiska regeringen att planerna på att överlämna Chagosöarna till Mauritius har försenats efter påtryckningar från USA. Enligt Hamish Falconer, minister vid det brittiska utrikesdepartementet, har beslutet skjutits upp till ett senare datum och London ”diskuterar oron direkt med USA”, rapporterar BBC.

Chagosöarna, en ögrupp i Indiska oceanen, har länge varit föremål för internationella tvister. Den strategiskt viktiga militärbasen Diego Garcia på en av öarna drivs gemensamt av USA och Storbritannien och har spelat en avgörande roll i amerikanska militära operationer i regionen sedan 1970-talet.

Den brittiska regeringen har tidigare hävdat att överenskommelsen med Mauritius skulle ”säkra driften av den gemensamma amerikansk-brittiska basen på Diego Garcia för generationer framöver.” Denna försäkran verkar dock inte ha lugnat oron i Washington.

USA:s president Donald Trump har kritiserat Storbritannien skarpt och anklagat landet för att överlämna ögruppen ”utan någon anledning alls”. Han har nyligen vädjat till den brittiske premiärministern Keir Starmer om att ompröva beslutet, vilket nu förefaller ha gett resultat i form av åtminstone en fördröjning.

Dispyten om Chagosöarnas framtid har en lång och komplicerad historia. Storbritannien separerade öarna från Mauritius 1965, tre år innan Mauritius fick sin självständighet från brittisk kolonial kontroll. Sedan dess har Mauritius konsekvent hävdat sin suveränitet över territoriet.

Internationella domstolen i Haag gav 2019 Mauritius rätt i en rådgivande utlåtande och förklarade att Storbritanniens fortsatta administration av ögruppen strider mot internationell rätt. FN:s generalförsamling röstade samma år med överväldigande majoritet för att Storbritannien skulle återlämna öarna till Mauritius.

Den nuvarande situationen kompliceras ytterligare av den geopolitiska betydelsen av Diego Garcia. Basen ligger strategiskt placerad i Indiska oceanen och har använts som utgångspunkt för amerikanska militära operationer i Mellanöstern, Afrika och Asien. Den spelade en nyckelroll under Gulfkriget, Irakkriget och kriget i Afghanistan.

För USA utgör basen en vital del av landets globala militära närvaro, särskilt i en tid av ökad spänning med Kina i regionen. Amerikanska tjänstemän har uttryckt oro över att en överlåtelse till Mauritius potentiellt skulle kunna påverka basens operativa förmåga eller öppna dörren för kinesiskt inflytande i området.

Den nuvarande brittiska regeringen under Keir Starmer tillträdde i juli och har stått inför utmaningen att balansera internationella förpliktelser med behovet av att upprätthålla goda relationer med USA, landets viktigaste allierade.

Frågan om Chagosöarna handlar inte bara om territoriell suveränitet utan berör även de ursprungliga invånarna, chagossierna, som tvångsförflyttades från öarna mellan 1967 och 1973 för att ge plats åt militärbasen. Många av dem och deras ättlingar lever fortfarande i exil, främst på Mauritius och Seychellerna, och har kämpat för rätten att återvända.

Storbritanniens beslut att skjuta upp överlåtelsen kommer sannolikt att välkomnas av amerikanska beslutsfattare men kritiseras av Mauritius och människorättsgrupper som länge har förespråkat ett återlämnande av öarna.

Medan diplomatiska diskussioner fortsätter bakom stängda dörrar, förblir framtiden för detta lilla men strategiskt viktiga territorium i Indiska oceanen osäker. Det som står klart är att beslutet om Chagosöarnas framtid inte bara handlar om en avlägsen ögrupp, utan om komplexa geopolitiska intressen, historiska oförrätter och stormaktspolitik i en allt mer spänd global situation.