Kulturell hyllning av en mördare speglar djupare samhällsklyftor
I december 2024 sköts Brian Thompson, vd för ett av USA:s största försäkringsbolag, ihjäl på öppen gata i New York. Luigi Mangione greps och står nu åtalad för mordet. Dådet har fördömts från högsta politiska ort, men paradoxalt nog har Mangione utvecklats till en slags kultfigur för många amerikaner, särskilt bland kritiker av landets omdebatterade sjukvårdssystem.
När rättegången inleddes i september hade en skara anhängare samlats utanför domstolsbyggnaden med plakat där det stod ”Free Luigi”. Fenomenet illustrerar en djupare frustration som många känner över det amerikanska sjukvårdssystemet, vilket Mangione själv uttryckt stark ilska mot i sina uttalanden.
Detta är dock långtifrån första gången som brottslingar i USA uppnår kultstatus, förklarar Gary Lafree, professor i kriminologi vid University of Maryland.
”Vi ser en stadig ström av exempel där människor upplever att det handlar om en rättvisefråga. Det kan räcka för att samla en betydande skara anhängare,” säger Lafree till vår reporter.
Den historiska kontexten är omfattande, med ikoniska brottslingar som Jesse James från vilda västern-eran, de romantiserade bankrånarna Bonnie och Clyde, de morddömda anarkisterna Sacco och Vanzetti, och i modern tid icke-våldsamma visselblåsare som Edward Snowden och Chelsea Manning.
Mordet på Thompson har även inspirerat en teaterföreställning som utforskar fenomenet med brottslingar som folkhjältar. Föreställningen behandlar inte bara Mangiones fall utan också två andra uppmärksammade fall: kryptovalutabedragaren Sam Bankman Fried och musikmagnaten Sean ”Diddy” Combs, som dömts för prostitutionsbrott och står anklagad för flera sexualbrott.
Föreställningen har blivit en oväntad succé med utsålda hus flera kvällar i rad. Produktionen planerar nu även internationella föreställningar. Framgången har dock inte kommit utan kontrovers – kritiker menar att pjäsen glorifierar våldshandlingar och ger legitimitet åt en mördare.
”Jag tror att alla som faktiskt ser pjäsen förstår att den inte förhärligar våld,” försvarar sig Caleb Zeringue, medförfattare och skådespelare i produktionen.
Fallet Mangione har blivit en brännpunkt i den bredare amerikanska debatten om ojämlikhet i sjukvården. USA är fortfarande det enda industrialiserade landet utan allmän sjukvårdsförsäkring, och försäkringsbolagen har länge kritiserats för att prioritera vinst framför patientvård. Thompson var som vd för ett av landets största försäkringsbolag en symbol för detta system, vilket kan förklara varför vissa grupper uttrycker sympati för hans mördare.
Fenomenet speglar en djupare social splittring i det amerikanska samhället. Medan etablissemanget och traditionella medier fördömer dådet, växer stödet för Mangione online och i vissa sociala kretsar. Sociologer menar att denna typ av folklig sympati för brottslingar ofta uppstår i tider av upplevd social orättvisa.
Kritiker av ”Free Luigi”-rörelsen påpekar att våld aldrig kan rättfärdigas som politiskt uttrycksmedel, oavsett hur impopulärt sjukvårdssystemet är. De betonar att glorifiering av våldshandlingar kan leda till farliga efterföljare.
Rättegången mot Mangione förväntas pågå under flera månader, och åklagarsidan har samlat omfattande bevisning som kopplar honom till brottsplatsen. Försvaret har ännu inte avslöjat sin strategi, men analytiker spekulerar i att de kan försöka bygga ett narrativ kring Mangiones personliga erfarenheter med sjukvårdssystemet.
Oavsett utgången i rättssalen har fallet Luigi Mangione redan blivit ett kulturellt fenomen som belyser djupa sprickor i det amerikanska samhället och lyfter frågor om hur frustration över systemfel kan ta sig extrema uttryck.
