Efter att skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) under torsdagseftermiddagen höll presskonferens om förändringar av skollagen så har merparten av rapporteringen gällt förslaget om att slopa kötiden till friskolor.
Men M riktar i stället fokus på lagrådsremissens formulering om att ”Skolhuvudmän ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor”.
– Huvudfrågan är inte kötider utan huvudfrågan är att skolministern pratar om det hon kallar en ”allsidig elevsammansättning”, säger Lars Hjälmered (M), andre vice ordförande i utbildningsutskottet och fortsätter:
– I praktiken menas att när man ska antas till en skola ska det baseras på etnicitet, om dina föräldrar har en viss utbildningsbakgrund eller om du har sociala problem i familjen. Jag tycker det är alldeles förfärligt.
M: Socialdemokraterna ska avgöra dina skolmöjligheter
Han kallar förslaget för ”farligt” och menar att det skulle innebära att ”bussa elever från ett område i stan till ett annat, till en dåligt fungerande skola”.
– Det som skolministern och Socialdemokraterna nu gör är att de ska avgöra dina skolmöjligheter baserat på om du är invandrare, har sociala problem eller om dina föräldrar har gått på gymnasiet eller universitetet. Det är helt orimligt. Vi ska ha ett system där alla kan komma att bli någon oavsett vilken bakgrund man har.
”Ett slag i ansiktet”
Sverigedemokraterna menar att regeringen väljer en ”konfrontationslinje” mot riksdagen genom att förslå att kötiden helt tas bort som urvalsgrund för friskolor, i stället för att exempelvis förändra själva kötiden och göra den kortare, vilket det finns en riksdagsmajoritet för.
– Det här är något som vi inte kan ställa oss bakom. Vi har ju tidigare öppnat för att diskutera exempelvis kötid, men nu väljer regeringen att gå till attack mot hela riksdagen där man inte har någon majoritet och avskaffa kötiden helt och hållet, säger Patrick Reslow, SD:s gruppledare i utbildningsutskottet.
– Vi känner att det här är ett slag i ansiktet på elever och föräldrar som i dag har sina barn i friskolor.
SD vänder sig också mot förslaget om ”allsidig social sammansättning av elever”.
– Det innebär att man kommer skapa kvoter på samtliga skolor där man ska lyfta in elever. och det innebär att i stället för att ta tag i problemen som finns på skolor i dag så väljer man att lyfta in problemen på samtliga skolor där man ska lyfta in elever. Man smetar ut det över alla, det kommer inte att gynna någon, säger Patrick Reslow (SD), utbildningspolitisk talesperson.
Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson för KD.
Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN
KD: ”Blir ett slag mot landets barnfamiljer”
Kristdemokraterna vänder sig också mot förslagen, och menar att de kan få allvarliga konsekvenser.
– Konsekvensen blir att skollotterier kan behöva prioriteras som urvalsgrund framför syskonförtur eller närhetsprincipen, om det kan antas ge en större etnisk och kulturell eller ekonomisk mångfald. Det här är inte rätt, säger Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson och ledamot i utbildningsutskottet, som menar att förslaget skulle bli ”ett slag mot landets barnfamiljer”.
Liberalerna anser att lagrådsremissen är ogenomtänkt.
– Förslaget från regeringen innebär i praktiken att det är barnens postnummer som ska avgöra, och det blir mycket svårare att välja en skola som inte är den som ligger närmast där man bor, säger Fredrik Malm (L), förste vice ordförande i utbildningsutskottet och skolpolitisk talesperson, i ett uttalande.
– Det blir väldigt mycket makt för kommunala byråkrater och betydligt mindre möjligheter för elever och föräldrar som faktiskt vill välja att gå i en annan skola.