Malmer Stenergard: Internationell rätt måste respekteras i Venezuela

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard följer noga händelseutvecklingen i Venezuela i samråd med andra EU-länder. Detta meddelade hon i ett skriftligt uttalande med anledning av den senaste tidens tillspetsade politiska situation i landet.

”Sverige har tillsammans med EU tidigare konstaterat att Nicolás Maduro saknar legitimitet,” förklarade Malmer Stenergard i uttalandet. Hon betonade dock att alla stater, oavsett politiska omständigheter, har ett ansvar att respektera och agera i enlighet med internationell rätt. ”Att respektera internationell rätt är ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige,” tillade hon.

Uttalandet kommer i en tid då spänningarna kring Venezuela och dess politiska ledning ökar. USA har nyligen tillkännagivit att de kommer att väcka åtal mot president Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores för ”narkoterrorism”, vilket ytterligare har förvärrat den redan komplicerade diplomatiska situationen.

Venezuela har under flera år befunnit sig i en djup politisk och ekonomisk kris. Maduro, som först tillträdde som president efter Hugo Chávez död 2013, har sedan omvalet 2018 betraktats som illegitim av flera västländer, inklusive USA och stora delar av EU. Detta på grund av anklagelser om omfattande valfusk och odemokratiska metoder.

Landets ekonomiska situation har samtidigt förvärrats med hyperinflation, livsmedelsbrist och omfattande emigration som följd. Enligt FN har mer än sju miljoner människor lämnat Venezuela sedan 2014, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av landets befolkning.

Det amerikanska åtalet mot Maduro är inte det första. Redan 2020 åtalades han i USA för narkotikahandel och erbjöds en belöning på 15 miljoner dollar för information som kunde leda till hans gripande. De nya anklagelserna om narkoterrorism innebär en ytterligare upptrappning av det amerikanska trycket mot den venezuelanska regimen.

EU har intagit en något mer återhållsam hållning än USA, men har samtidigt infört sanktioner mot flera högt uppsatta personer inom Maduros regering. EU erkände 2019 oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas legitima interimspresident, men har sedan dess tonat ner detta stöd när Guaidós försök att ta makten misslyckades.

Sveriges position, som Malmer Stenergard uttrycker den, ligger i linje med EU:s övergripande hållning. Samtidigt understryker hon vikten av internationell rätt, vilket kan tolkas som en markering mot alltför drastiska unilaterala åtgärder från enskilda länder.

Situationen i Venezuela kompliceras ytterligare av landets stora oljetillgångar, som trots den ekonomiska krisen gör landet till en betydande aktör på den internationella energimarknaden. Ryssland och Kina har under krisen fortsatt att stödja Maduros regering, delvis på grund av ekonomiska intressen i landets oljesektor.

För Sveriges del är handeln med Venezuela begränsad, men den politiska utvecklingen i landet har ändå relevans för svensk utrikespolitik, inte minst genom Sveriges engagemang i internationella organisationer som FN och EU, där Venezuela-frågan återkommande diskuteras.

Utrikesdepartementet har uppgett att man fortsätter att följa situationen och kommer att agera i samråd med övriga EU-länder. Någon omedelbar förändring av Sveriges hållning i frågan förväntas inte, men nya utvecklingar i det amerikanska åtalet kan potentiellt leda till förnyade diskussioner inom EU om hur man ska förhålla sig till Maduros regering.