Den genomsnittliga åldern för kvinnor som får sitt första barn är 29,9 år, medan den för det andra barnet är 32,6 år. I Kalmar län är genomsnittsåldern för förstföderskor den lägsta, medan Stockholm har den högsta. Det framgår tydligt av de senaste siffrorna från Socialstyrelsen, som presenterar data för graviditeter, födslar och nyfödda barn under 2023, ett år där omkring 100 000 barn föddes. Detta var en minskning med 5 procent jämfört med föregående år. Dessa siffror är oroande, då det är den lägsta födelsetalen sedan 2005.
Mikael Ohlin, statistiker vid Socialstyrelsen, kommenterade utvecklingen och förklarade att den låga födelsetalen är ett tydligt tecken på samhälleliga förändringar. Minskningen av antalet födda barn kan kopplas till olika faktorer, såsom senareläggning av barnafödande och förändrade attityder kring familjebildning. Det kan också spegla ekonomiska och sociala utmaningar som påverkar kontantflöden och livsstil, vilket kan göra att par väljer att vänta med att få barn.
Förutom den minskade födelsetalen visar statistiken även en ökning av vissa hälsoproblem bland gravida kvinnor. Användningen av snus bland blivande mödrar har ökat, vilket väcker oro med tanke på de potentiella risker som tobaksanvändning innebär under graviditeten. Även andelen mödrar som genomgår kejsarsnitt har ökat, vilket kan påverka både barn och mammas hälsa i det långa loppet. Dessa trender är av stor betydelse för folkhälsan och kan kräva riktade insatser från hälsovården.
En annan oroande trend är den stigande andelen gravida kvinnor som klassificeras som överviktiga eller feta (BMI 25 eller högre). Denna andel har nästan dubblerats över tid, från 25 procent 1992 till 46 procent 2023. Ökningen av övervikt bland gravida kan ha långtgående effekter på både mamman och barnet. Övervikt är kopplat till en rad komplikationer under graviditeten, inklusive diabetes och högt blodtryck, vilket kan leda till högre risker under förlossning och öka behovet av medicinsk intervention.
Det är viktigt att notera att dessa förändringar inte sker i isolering, utan är en del av ett större socialt och ekonomiskt mönster. Modern livsstil, hälsotrender och samhällsnormer har omformat synen på graviditet och barnafödande. Många par prioriterar karriär och personlig utveckling över att starta familj, och det förändrade synsättet på familjeliv har också ledt till att fler kvinnor väljer att bli mödrar senare i livet.
Framtida åtgärder kan behöva fokusera på att stödja blivande föräldrar och främja hälsosamma livsstilsval. Det kan inkludera mer information om hälsosam kost, regelbunden motion och riskerna med tobaksanvändning under graviditeten. Genom att adressera dessa frågor kan vi sträva efter att förbättra både den framtida populationens välbefinnande och skapa en mer positiv och hälsosam miljö för kommande generationer.
