Tysklands hållning gentemot EU:s förbud mot förbränningsmotorer skiftar

Tysklands förbundskansler har öppet tagit ställning mot EU:s planerade förbud mot nya bilar med förbränningsmotorer. ”Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av de länder som stöder detta felaktiga förbud,” förklarade kanslern i en intervju med den tyska TV-kanalen Ntv.

Uttalandet kommer i ett känsligt läge för den tyska bilindustrin, som står inför ökande konkurrens från kinesiska eltillverkare samtidigt som EU:s klimatpolitik ställer krav på en snabb omställning.

Under 2023 enades EU-medlemsländerna om att alla nya bilar som säljs från och med 2035 måste vara utsläppsfria och inte få släppa ut koldioxid. Detta beslut innebär i praktiken ett förbud mot bilar med förbränningsmotorer, något som skulle innebära en dramatisk förändring för den europeiska bilindustrin där Tyskland är en dominerande aktör.

I september kom dock beskedet att EU kommer att påskynda en översyn av 2035-målet. Detta öppnar för möjligheten att justeringar kan göras i den tidigare överenskommelsen, vilket välkomnas av flera fordonstillverkare som anser att tidsplanen är alltför aggressiv.

Christian Democrat Merz medger i samma intervju med Ntv att frågan är komplicerad och att den ”fortfarande diskuteras” med regeringspartnern, det socialdemokratiska partiet SPD. Denna interna oenighet inom den tyska regeringen speglar den bredare debatten inom EU om balansen mellan klimatmål och industriella intressen.

Merz uttrycker förhoppningar om att regeringen ska ha kommit överens i frågan innan ett planerat möte med de tyska fordonstillverkarna på torsdag. Detta möte ses som avgörande för att fastställa Tysklands position inför kommande EU-förhandlingar.

De tyska bilgiganterna Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz befinner sig under hård press från konkurrensen med kinesiska elbilstillverkare som BYD. De har alla uttryckt motstånd mot EU:s mål, med argumentet att tidsramen är orealistisk och att den europeiska industrin riskerar att tappa konkurrenskraft.

Situationen belyser de utmaningar som Europa står inför i sin gröna omställning. Å ena sidan finns ett starkt politiskt åtagande att minska koldioxidutsläppen och bekämpa klimatförändringarna. Å andra sidan finns oro för att alltför snabba förändringar kan skada den europeiska bilindustrin, som är en viktig arbetsgivare och exportör.

För Tyskland är frågan särskilt känslig, eftersom fordonsindustrin står för cirka 5 procent av landets BNP och sysselsätter närmare 800 000 personer direkt, med ytterligare miljontals arbetstillfällen i relaterade sektorer.

Debatten kring förbudet mot förbränningsmotorer har också en bredare geopolitisk dimension. Den europeiska bilindustrin möter inte bara teknologiska utmaningar i övergången till elbilar, utan också växande konkurrens från Kina, som har gjort betydande investeringar i elfordonsteknik och batteriproduktion.

De senaste årens utveckling inom den kinesiska bilindustrin har varit anmärkningsvärd. BYD, som tidigare var relativt okänt utanför Kina, har nu blivit en global aktör och utmanar etablerade märken på deras hemmamarknader. Detta har skapat oro bland europeiska tillverkare som ser sin marknadsandel minska.

Samtidigt har EU infört tullar på kinesiska elbilar efter anklagelser om otillbörliga statssubventioner, vilket ytterligare komplicerar situationen och riskerar att leda till handelsspänningar mellan EU och Kina.

Det återstår att se hur EU kommer att hantera översynen av 2035-målet och huruvida justeringar kommer att göras för att tillmötesgå industrins oro. Klart är dock att debatten om förbränningsmotorns framtid kommer att fortsätta vara en central fråga i europeisk industri- och klimatpolitik under de kommande åren.