Det georgiska politiska landskapet präglas av starka spänningar och en tydlig polarisering mellan västorienterade och proryska krafter. Lördagens valförsamling, där den förre fotbollsspelaren Mikheil Kavelashvili valdes till ny president, illustrerar denna djupa klyfta. Kavelashvili, med en bakgrund i fotbollsvärlden och starka band till regeringspartiet Georgisk dröm, har gjort sig känd för sin kontroversiella retorik, inklusive kraftuttryck och kritik mot hbtq-personer. Hans uttalade anti-västliga hållning och närhet till Georgisk dröm, ett parti som öppet förespråkar närmare band till Ryssland, väcker oro bland oppositionen och internationella observatörer. Valet av Kavelashvili ses som ett potentiellt hinder för Georgiens strävan att bli medlem i EU, en ambition som oppositionen starkt värnar om.
Kavelashvilis politiska karriär är relativt kort men präglad av kontroverser. Hans engagemang i den politiska rörelsen Folkets makt, som grundades 2022 och är allierad med Georgisk dröm, har positionerat honom som en framträdande figur inom den proryska falangen. Hans uttalanden mot väst och hans kritik mot liberala värderingar har cementerat hans image som en motståndare till den västliga integrationen. Kavelashvilis bakgrund som professionell fotbollsspelare, med spel i bland annat Manchester City och schweiziska klubbar, har gett honom en viss popularitet och igenkänning bland befolkningen. Dock är hans politiska erfarenhet begränsad, vilket väcker frågor om hans förmåga att navigera i det komplexa geopolitiska landskapet.
Oppositionen i Georgien ser valet av Kavelashvili som ett allvarligt bakslag för landets demokratiska utveckling och EU-ambitioner. De menar att Georgisk dröm, trots löften om att fortsätta driva frågan om EU-medlemskap, i praktiken motarbetar integrationen genom att fördröja förhandlingarna och stärka banden med Ryssland. Premiärminister Irakli Kobachidzes uttalande om att pausa EU-förhandlingarna till 2028 har upprört oppositionen och lett till omfattande protester i huvudstaden Tbilisi. Dessa protester, som mötts av våld från myndigheternas sida, vittnar om den djupa splittringen i landet och den växande frustrationen över regeringens politik.
Det senaste parlamentsvalet i oktober 2022 är ytterligare en källa till konflikt. Valresultatet, som gav Georgisk dröm en majoritet, har ifrågasatts av oppositionen och EU-parlamentet, som anklagar regeringen för valfusk. Denna misstro mot valprocessen och den politiska polariseringen undergräver landets demokratiska institutioner och skapar en osäkerhet om framtiden. Oppositionen kräver att valet görs om, men regeringen har hittills avvisat dessa krav. Denna spända situation riskerar att ytterligare destabilisera landet och försvåra en konstruktiv dialog mellan de olika politiska lägren.
Georgiens geopolitiska läge, inklämt mellan Ryssland och Europa, gör landets politiska vägval extra känsliga. Regeringspartiets ambition att ”återställa” relationen med Ryssland, samtidigt som man officiellt säger sig sträva efter EU-medlemskap, skapar en motsägelsefull bild. Oppositionen ser detta som ett svek mot landets europeiska ambitioner och ett tecken på att regeringen i realiteten prioriterar närmare band med Moskva. Denna balansgång mellan Ryssland och väst är en utmaning för Georgien, och valet av Kavelashvili tyder på en förskjutning mot en mer prorysk linje.
Sammanfattningsvis befinner sig Georgien i en politisk brytningstid. Valet av Mikheil Kavelashvili till president symboliserar den växande polariseringen och den ökande spänningen mellan proryska och västorienterade krafter. Oppositionens oro över regeringens politik, de ifrågasatta valresultaten och de våldsamma protesterna vittnar om en djup kris för den georgiska demokratin. Landets framtida riktning, och huruvida det kommer att närma sig EU eller Ryssland, är fortsatt oviss. Kavelashvilis presidentskap kommer sannolikt att präglas av dessa spänningar och konflikter, och hans förmåga att hantera dem kommer att vara avgörande för Georgiens framtid.
