Moderaterna vill ha livstids fängelse för gängledare i Sverige

Regeringen vill kriminalisera gängmedlemskap med livstids fängelse som möjligt straff

Regeringen har tidigare lagt fram förslag om att deltagande i kriminella gäng ska bli straffbart, något som kräver en grundlagsändring eftersom det innebär en begränsning av föreningsfriheten för kriminella organisationer. Nu går Moderaterna ett steg längre och föreslår att gängledare som döms när den nya lagen träder i kraft ska kunna få livstidsstraff.

– Gängledarna oroar oss enormt. Det är en hänsynslöshet vi aldrig tidigare upplevt i Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson (M) och fortsätter:

– De befinner sig på olika platser, färre nu än tidigare, och använder ”brott som tjänst” som polisen säger. De beställer helt enkelt brott i utbyte mot betalning.

Genom att kriminalisera deltagandet i kriminella nätverk hoppas regeringen att lagen ska nå även de personer som inte själva begår brotten, utan som beställer eller på annat sätt möjliggör dem. Detta ses som ett viktigt verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten som har plågat Sverige under senare år.

Regeringen har tillsatt en utredning i frågan, som kommer att presenteras den 13 februari, men Moderaterna vill redan nu understryka vikten av att livstids fängelse inkluderas i straffskalan.

– Precis för att kunna låsa in dessa ringledarena under en riktigt lång tid. Både för att hålla dem ansvariga, men också för att försvaga nätverken på det sättet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Förslaget kommer i en tid då Sverige brottas med en våg av gängrelaterat våld som har skakat samhället. Skjutningar och sprängningar har blivit allt vanligare inslag i nyhetsrapporteringen, och många oskyldiga har drabbats av det eskalerande våldet.

Vem som ska betraktas som en ledande figur i gängen, och därmed kunna dömas till de högsta straffen, kommer att specificeras i utredningen, enligt ministrarna. Men det blir ofta tydligt redan i polisutredningarna, menar Ulf Kristersson.

– De har ofta en ganska god uppfattning. Det finns en anledning till att många personer bosätter sig i Turkiet eller Irak – det är för att de vet att de skulle vara svåra att få tag på, säger han.

Strömmer och Kristersson tror inte att det kommer bli svårt att få de andra regeringspartierna med på förslaget.

– Jag har svårt att tro att vi skulle möta något större motstånd, säger Strömmer.

Förslaget är en del av regeringens bredare strategi för att bekämpa gängkriminaliteten, som även inkluderar utökade befogenheter för polisen, strängare straff för vapenbrott och narkotikahandel, samt ökade resurser till rättsväsendet.

Kritiker har dock uttryckt oro över att begränsningar i föreningsfriheten kan få oönskade konsekvenser och potentiellt påverka legitima organisationer. Juridiska experter har också pekat på utmaningen i att definiera vad som utgör en ”kriminell organisation” i laglig mening.

Grundlagsändringar i Sverige kräver två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val, vilket innebär att även om förslaget får brett politiskt stöd kommer det att ta tid innan det kan implementeras fullt ut.

Under tiden fortsätter polisens arbete med att identifiera och gripa gängledare som ofta opererar från utlandet. Internationellt polissamarbete har blivit allt viktigare i detta arbete, särskilt när det gäller ledare som har flytt till länder utan utlämningsavtal med Sverige.

Regeringens förslag ses av många som ett tecken på den ökade politiska viljan att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten, men frågor kvarstår om hur effektiv den föreslagna lagstiftningen kommer att vara i praktiken och vilka resurser som kommer att krävas för att verkställa den.