Fallet med de svenska läkarna, kända som allmänläkaren och obducenten, som anklagades och friades för mordet på Catrine da Costa 1988, har återigen hamnat i rampljuset efter SVT:s granskning ”Dokument inifrån: Det svenska styckmordet”. Trots frikännandet fastslog rätten att läkarna styckat kvinnan, vilket ledde till indragna legitimationer. Den friande domen innebar att de inte kunde överklaga och därmed inte heller bestrida formuleringen om styckningen. Denna paradoxala situation, där de friades från mord men dömdes för styckning utan möjlighet till överklagan, har lett till diskussioner om huruvida läkarna kan få upprättelse för den skada deras rykte och karriärer lidit.
En potentiell väg till upprättelse är ersättning ex gratia, där regeringen betalar ut en summa ”av nåd”, utan juridisk skyldighet. Detta har skett tidigare, exempelvis i fallet med Kevin-morden. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) avböjer dock att spekulera i huruvida detta är aktuellt för läkarna. Han betonar att det i första hand är rättsvårdande myndigheters uppgift att pröva skuld- och skadeståndsfrågor. Strömmer medger dock att regeringen i ytterst sällsynta fall har beviljat ekonomisk kompensation när alla andra juridiska vägar är uttömda, men avstår från att kommentera det specifika fallet.
Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa, poängterar att uttömda juridiska möjligheter inte är ett formellt krav för ex gratia-ersättning. Regeringen kan besluta om ersättning om den anser att det tjänar rättvisan. Detta öppnar för möjligheten att läkarna skulle kunna beviljas ersättning även om de inte uttömt alla juridiska vägar. Dock återstår frågan om vilka omständigheter som skulle kunna tala för en sådan ersättning i just detta fall, något som Strömmer avstår från att spekulera i.
En annan, mer osäker väg till upprättelse är att begära ersättning från Justitiekanslern (JK). Preskriptionstiden är tio år, men undantag har gjorts tidigare. Det finns även möjlighet att söka resning för kammarrättens dom om indragna legitimationer. Bergman Evans påpekar dock att det generellt är mycket svårt att få resning beviljad. Endast nya, avgörande uppgifter som inte tidigare prövats i domstol kan utgöra grund för resning.
Frågan om läkarnas eventuella upprättelse är komplex och berör flera aspekter av rättssystemet. Den belyser svårigheten att balansera rättssäkerhet med behovet av att gottgöra eventuella felaktigheter i rättsprocessen. Det faktum att läkarna friades från mord men ändå fick sina legitimationer indragna på grund av styckning, utan möjlighet att överklaga detta beslut, skapar en unik situation som kräver noggrann prövning.
Sammanfattningsvis är läkarnas situation en juridisk gråzon. Möjligheten till upprättelse via ex gratia-ersättning existerar, men är beroende av regeringens bedömning. Alternativet att söka resning är en betydligt svårare väg med små chanser till framgång. Oavsett vilken väg som väljs, kommer fallet fortsätta att vara ett exempel på de komplicerade frågor som kan uppstå inom rättsväsendet och behovet av att ständigt sträva efter rättvisa och upprättelse för de som drabbas av felaktigheter.
